DE FLESTA FISKARTER leker på våren. Då kan de kläckta ynglen lätt ta för sig av allt ”godis” som växer till i vattnet. På hösten dämpas livsprocesserna. Men det finns fiskarter som använder de betingelserna som nisch för sin fortlevnad. Lax, öring, sik och röding, alla laxfiskar, är höstlekare. De befruktade romkornen lever på sparlåga under vintern och kläcks först under våren. 

Laxälvarna utbyggda

Laxen vandrar upp i älvarna under sommaren och blir sedan stående där till långt in på hösten då den leker. De större älvarna på västkusten och några åar i Skåne och Blekinge är laxvatten. På ostkusten går lax upp i Emån och Nyköpingsån. Utplanterad lax nosar sig också fram till Motala ström och Stockholms ström. Många stora norrlandsälvar har bestånd av lax. Men de flesta är utbyggda och bjuder inte många lekbottnar. Den outbyggda Torne älv är för närvarande Sveriges mest produktiva laxvatten. Förra sommaren räknades över 100 000 laxar in av räkneverket i Torne. 

Laxar som gjort en sväng ända bort mot Island hittar utan problem tillbaka till sin födelseälv. Laxyngel kallas smolt och lever i älven två till tre år innan de är stora nog att utvandra.

Öringlek i bäckar

Öringen finns längs hela vår kust, i många sjöar och i strömvatten med bra vattenkvalitet. Den lever också i bäckar. I södra Sverige är den sparsamt förekommande och i Mälardalen är den i princip borta. Öring som lever i havet kan bli stor medan öring som lever i bäckar förblir liten, men det är samma art. 

För sin fortplantning är öringen beroende av strömvatten som har så pass hög fart på vattnet att en botten av grus hålls ren från slam. Leken sker från september till december. Öringen leker tidigare i Norrland än i södra Sverige. Havsöring som leker går från silverfärg till brun färgteckning. Hanfiskarna får också en krok på underkäken. Det kan gå vilt till under leken då hanfiskarna konkurrerar om en romläggande hona. Små bäckar kan vara mycket värdefulla som lekvatten.

Hotas av varmare klimat

Rödingen är en kallvattenberoende art som sakta försvunnit från södra Sverige. De sydligaste bestånden av någorlunda storlek finns i Vättern och Sommen. De hotas av ett varmare klimat. Rödingen finns annars framför allt i fjällregionen och en del större insjöar. De leker parvis under september till december på bottnar med syresatt sjövatten. Hamnpirarna i Jönköping och Huskvarna är ställen där man kan studera leken i oktober. Arten brukar delas in i tre former, storröding, större fjällröding och mindre fjällröding. Hannarna kan bli explosivt rödfärgade under leken. 

Under den mest intensiva leken blir fisken oskygg, då kan man som åskådare få se skådespelet på nära håll. Lekvatten för öring är alltid skyddade från fiske under hösten .

Sik finns nästan överallt 

Arten förekommer i en mängd varianter. Man talar man om älvsik, storsik, sandsik, aspsik och planktonsik. I ett och samma vatten kan olika former leva åtskilda. Leker under sen höst och ibland in på vintern. Siken finns i hela landet med undantag för högfjällen, även längs kusterna. Lekplatserna kan variera kraftigt. Vissa stora sjölevande bestånd leker i strömvatten och när nästan alla fiskar söker sig till lekån kan den fullkomligen koka av fisk. Rommen består av mycket små korn som släpps och får sjunka fritt. En hona på ett kilo producerar cirka 25 000 små romkorn. 

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.