GENTEKNIK HAR varit en slumrande fråga i Sverige men på senare tid har en rad nya metoder introducerats som har gjort ämnet aktuellt igen. En av de mest omtalade är Crispr-Cas9 som påstås kunna bli allt det som dagens genteknik inte har lyckats vara – nämligen billigare, enklare och betydligt mer träffsäker. Den nuvarande tekniken GMO är inte så effektiv som många hoppades eller befarade, beroende på vilken sida i debatten de stod, och är dessutom väldigt dyr. Därför har främst enkla ingrepp gjorts, som till exempel att skapa resistens mot vissa bekämpningsmedel och insektsangrepp av ekonomiskt stora grödor som majs, soja och bomull. Teknikens begränsningar och höga kostnader är också skälet till att vi inte sett något av de utlovade grödorna som skulle minska världssvälten. Det A-vitaminberikade ”gyllene riset” är efter 20 års forskning och stora summor pengar fortfarande inte verklighet.

Ingen vet ännu vad Crispr kan åstadkomma. Tekniken har problem med att genförändringarna hamnar på fel ställen och om det är en ”barnsjukdom” eller inte återstår att se. Förväntningarna är ändå skyhöga bland forskare och bioteknikföretag som menar att Crispr kan bli ett viktigt verktyg inom sjukvården, växtförädlingen och djuraveln. Redan nu pågår försök med majs och vete som tål torka, vete som är resistent mot mjöldagg och apelsiner som innehåller mer vitaminer, för att nämna något. Eftersom metoden är så mycket billigare skulle den även kunna användas på mindre grödor. Inom djuraveln jobbas det bland annat med att ta fram värphöns som enbart värper hönskycklingar.

Förespråkarna lyfter fram Crispr som en möjlighet att kunna sprida genförändringar bland vilda djur och växter för att exempelvis utrota sjukdomar. Kritikerna ser samma risker som med den nuvarande GMO-tekniken. Bland annat pekar de på att GMO-odlingen minskat den biologiska mångfalden och har fått följdverkningar i form av resistenta ogräs och ökad besprutning. Patenterade utsäden har också gett de stora kemiföretagen kontroll över utsädesmarknaden, vilket står i konflikt med böndernas rätt att spara eget utsäde.

NU ÄR FRÅGAN – ger Crispr och de andra nya metoderna upphov till GMO? Med den nuvarande gentekniken GMO flyttas gener mellan organismer och ibland även mellan arter, men Crispr kan förändra generna utan att det finns något spår av främmande DNA. 

Olika länder har fattat olika beslut, vilket ofta bottnar i deras tidigare inställning till GMO. Nya Zeeland, som är minst lika restriktivt när det gäller genteknik som Europa, anser att även de nya genetiska verktygen ska omfattas av GMO-lagstiftningen. USA, som är betydligt mer positivt, har följaktligen kommit till motsatt slutsats. Jordbruksverket har i två fall där Crispr-tekniken använts för att modifiera ogräset backtrav, kommit fram till två olika svar. I det ena fallet, där det fortfarande fanns kvar främmande DNA, ansåg man att det handlade om en genmodifierad organism, men inte i det andra fallet som enbart bestod av backtravens arvsmassa. 

EU-kommissionen utreder nu frågan, vilket följs med spänning bland bioteknikföretagen. Det handlar om stora pengar.  Om de nya metoderna inte hamnar under samma hårda lagstiftning blir det fritt fram att börja exploatera denna marknad som är den tredje största i världen, värd cirka sjuttio miljarder kronor. 

I ett brev till kommissionen kräver flera stora miljöorganisationer att all genteknik ska omfattas av lagen och bli granskade och märkta, även de nya metoderna. Det är extra viktigt eftersom metoderna är så nya att riskerna är okända, skriver de och pekar särskilt på att ”gensaxen” Crispr ibland har visat sig klippa fel och därför inte har så stor precision som det har påståtts. De varnar också för risken att snabbt sprida genförändringar i naturen som kan bli ödesdigra för ekosystemet. Hamnar de nya teknikerna utanför lagstiftningen har vare sig konsumenter eller bönder någon möjlighet att undvika GMO.

Om Crispr är hot eller möjlighet beror förmodligen inte på tekniken i sig, utan snarare på vilka som använder den och för vilka syften. Hittills har det inte varit vare sig konsumenternas eller småböndernas intressen som har styrt. I stället har det handlat om stora utsädesföretag som vill tjäna pengar och jordbruksföretag som vill minska sina kostnader för att kunna konkurrera på världsmarknaden. Att ta fram höns som inte föder tuppkycklingar och grödor som kan sprutas med bekämpningsmedel är inget konsumentintresse. Typiskt nog är den första kommersiella grödan som är framtagen med Crispr en raps som är resistent mot ogräsmedel. 

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.