UTAN HUMLOR SKULLE DEN svenska sommaren tappa rösten. Humlan är nämligen en nordisk specialitét, det är därför den är så påpälsad. I Sverige finns hela 31 arter äkta humlor och nio så kallade gökhumlor som parasiterar på de äkta. Soliga länder som Grekland och Spanien har betydligt färre arter. I stora delar av Afrika finns inga alls.

Att den godmodigt runda humlan kan flyga var som bekant länge en aerodynamisk gåta. Humlan flyger för den vet inte att den inte kan, var ett berömt svar i det gamla tv-programmet Fråga Lund.

Numera har forskarna avslöjat humlans hemlighet. När den flyger slår den 180 vingslag i sekunden (!) och efter vart och ett av dem vinklar den blixtsnabbt upp vingens framkant så att det bildas en luftvirvel på ovansidan. Det är denna som ger humlan lyftkraft.

Humlan har också en unik nordisk motorvärmare som gör att den kan höja sin kroppstemperatur. Innan den lämnar boet på morgonen går den ”på tomgång” tills temperaturen når 30 grader. Då sjunger hela boet av humlebrum och flydda tiders forskare tillbringade många gryningstimmar vid humlebon för att avlyssna detta fenomen. En av dem lanserade teorin att det fanns ”trumpetarhumlor” vars uppgift var att väcka de övriga.

Till skillnad från tambin som tar rast när kvällen nalkas jobbar humlan oftast övertid. Den klarar att flyga i lägre temperaturer. Dock händer det att den överskattar sin förmåga och samlar så mycket nektar att den inte orkar flyga hem. En del faller offer för sluga talgoxar som ignorerar den randiga varningsteckningen och hackar ut den läckra honungsmagen. Resten av humlan lämnas på marken.

Humlor flyger gärna till blå och gula blommar, det är de färger som de ser bäst. Men de besöker också purpurröda blommor. Purpur är en blandning av blått och rött och det är det blå inslaget humlan ser. Annars är naturens röda blommor främst ett fall för fjärilar.

På hösten dör hela humlesamhället. Bara de nya, befruktade drottningarna övervintrar. De gräver ner sig i en dikeskant. På norrsidan, som det anstår en riktig viking. Då riskerar de inte att vakna före blommorna.

Lukta på en humla

Alla humlearter har olika doft. Den vanliga stenhumlan, svart med röd rumpa, luktar som blåmögelost. Humlorna stämplar blommorna efterhand som de besökts. Då minskar risken för onödiga återbesök. Också boets doft markeras så att inte fel humlor kommer in. Om en geting kommer för nära gapar humlan stort och sprutar en varningsdoft. Vid parningen på eftersommaren lägger hanarna ut väldoftade spår för att locka till sig honor.

Tjuvhumlan gör inbrott

Hos humlorna är det snabelns längd som styr blomvalet. Stormhattshumlans snabel är lika lång som humlan själv och når ner i blommans djupa tratt. Tjuvhumlan har så kort snabel att den måste göra inbrott i blommorna och ta en genväg till nektaren.

Bli humleskådare!

Nuförtiden hör man tyvärr både barn och vuxna som kallar humlor för getingar. Ett knep för att lära sig känna igen de vanligaste arterna är att se humlorna som nationsflaggor. Då blir det lite lättare att läsa av färgkombinationerna. En humla man ofta möter i trädgårdar och parker är hushumlan som har en brun/svart/vit ”flagga”.

Magisk midsommarnatt

Förr var många riter förknippade med årets ljusaste natt. Man skulle samla dagg genom att naken breda ut ett lakan på den fuktiga grönskan och sedan vrida ur det. Daggen påstods skänka evig ungdom. På natten vallfärdade man till källorna i skogen. Man drack av vattnet, som ansågs kunna bota sjukdomar, och man offrade en slant för att få önskningar uppfyllda. När en källa utanför Växjö grävdes ut fann man 6 000 mynt. De äldsta från 1300-talet.

Han ni tänkt på att de flesta blommor i naturen är gula? Strindberg gjorde det. Den mångsidige författaren ägnade som bekant mycket tid åt egna teorier i naturvetenskapliga frågor. Han menade att alla blommor från början varit gula och att de utvecklas mot röda färger. Blått är den sista, eller högsta färgen, som inte så många arter uppnått än. Moderna botanister ger nog inte Strindberg många poäng för den slutsatsen.

Naturen är en barnkammare

I junis början föds rådjurskiden i skydd av hundkäx och högt gräs. Några veckor senare får älgkorna kalvar, som mest ser ut som mysiga mjukisdjur. Nu är naturen full av nyfikna rävungar och till synes övergivna uggleungar.

Snart blir göken hök

I juni börjar det bli bråttom att njuta av fågelsången. De första vadarna vänder redan söderut! Vid midsommar brukar gökens sommarvarma rop tystna. Förr menade man att detta skedde när göken såg den första höstacken på ängarna. Han förvandlades då till en hök. Denna uppfattning styrktes av Linné som hävdade att göken dödade småfåglar och i rötmånaden åt upp sin fostermor.

Ärende i naturen: Smultron Sommarens första bär är ett av de allra godaste. Ett annorlunda sätt att njuta av smultron är att lägga några stycken i ett tomt vinglas. Då pyser den sällsamma doften ut i lagom doser och fyller ett rum och dess människor med rusande sommarglädje. Smultronen blommar hela sommaren och kan plockas ända in i augusti.

Nu blommar kattballarna Humleblomstret är en av naturens blygaste blommor. Med sin gammelrosa kjol är den också en av de vackraste. Men trots det timida intrycket är blomman konkurrenskraftig och gynnas av upphörande bete och igenväxning. Sitt namn har den fått för att den liknar en annan växt, humle. De folkliga namnen spinner ofta på ett mustigare tema: fårflickor, kopattar, sammetspungar och kattballar

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.