UTGÅNGSPUNKTEN FÖR BOKEN ÄR IDÉER och Naturskyddsföreningens roll som påverkare och förändrare av samhället. Det har vi använt på två sätt: historiskt och framåtblickande, berättar bokens redaktör Roger Olsson.

– Många tycker att miljöarbetet går långsamt och att inget händer, men i det historiska perspektivet har väldigt mycket skett. Därför är en nyckelmening i boken ”en bättre värld är möjlig, förändring är möjlig”. Det har gått att baxa fram lösningar förut och det går nu också.

Ja, tankar och idéer som en gång verkat utopiska eller rentav helt omöjliga kan ett par decennier senare vara alldeles självklara. I Hundra år av envishet berättas bland annat om striden om Norrlandsälvarnas vattenkraft.

– Inte förrän på 1950-talet började man tala om att inte bygga ut alla älvar: Naturskyddsföreningen började driva frågan på 40-talet. I dag är det en fullkomligt okontroversiell tanke att vi ska spara några av våra strömmande vatten.

– Och på den tiden föreningen bildades skilde man på arter som skulle få leva och arter som var skadedjur och skulle utrotas: staten gav skottpengar. Det började inte vända förrän på 50-60-talet. I dag är tanken att alla arter har rätt att överleva inte särskilt kontroversiell, säger Roger Olsson och funderar lite kring framtidens vändpunkter.

– Om vi vänder blicken framåt kan man till exempel tänka att vi inte ska använda kemikalier vars effekter på miljön och människors hälsa vi inte känner till, något som föreningens ordförande, Mikael Karlsson, skriver om. Det kan vara norm om 20-30 år men är det inte nu. Ett jordbruk utan kemikalier kanske också är självklart om 30 år, men är det inte i dag.

BOKENS FRAMÅTBLICKANDE TEXTER vill inspirera till nya synsätt. Till exempel skriver generalsekreterare Svante Axelsson om skatteväxling för att styra konsumtionen i hållbar riktning, och miljödebattören Stefan Edman vänder upp och ner på traditionella värderingar om välstånd – kanske är det dags att räkna LNP, lyckonationalprodukt, i stället för BNP, bruttonationalprodukt?

Mycket återstår att göra, men bokens författare har gott om förslag: bland annat skriver Isabella Lövin om fiskepolitik och Ann-Helen Meyer von Bremen om ekologisk matproduktion. Jenny Jewert knackar på hos industri-Sverige för att se hur energiförbrukningen kan bli smartare, och Roger Olsson vill se ett skogsbruk där människors välbefinnande spelar roll, inte bara massaindustrins och mossornas.

Men det är inte bara idéerna som står i fokus utan även människorna bakom dem. De envisa, de som brann för sina ideal och såg till att de förverkligades. Det behövs människor för att det ska bli roligt att läsa, menar Roger Olsson.

Så får vi till exempel träffa en av föreningens pionjärer, Anna Lindhagen, när hon drar i väg självaste Lenin för att titta på Stockholms kolonilotter. Legendariske ordföranden Rutger Sernander dundrar i talarstolen och drattar i backen efter en glad kväll i studenternas Uppsala, och vi möter en rasande miljöminister, Birgitta Dahl, som ser till att Sverige går i bräschen för att avskaffa freon. Och runtom i landet jobbar flera hundra frivilliga för att rädda havsörnen. Hundra år av envishet – och det är bara början.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.