På Rödbetan hade jag mitt första sommarjobb. Restaurangen var ett vanligt bricklunchställe i Helsingborgs industriområde och namnet kom sig av läget i stadens partihall för frukt och grönsaker. Eftersom jag var yngst i köket föll lökhackandet på min lott. Sedan dess kommer minnena från 70-talet skvalande varje gång jag skär en lök.

Trots detta gillar jag lök, och löksoppa är så enkelt att laga. Skala, skiva, hacka, fräsa, sockra en smula, spä med buljong och vitt vin, i med lite timjan från krukan i köksfönstret och servera med krutonger.

Nyttigt är det också.

Och bra för miljön. 

Enligt SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik, som för några år sedan gjorde en omfattande studie om olika livsmedels totala påverkan på miljön vad gäller utsläpp av växthusgaser, är lök något av det bästa vi kan äta. Lök är enligt SIK 4 gånger bättre än sallad, 48 gånger bättre än gurka, 168 gånger bättre än räkor och 350 gånger bättre än nötkött.

När det gäller vår mats bidrag till växthuseffekten tycker jag att debatten varit lite väl fokuserad på transporter. SIK:s uträkningar pekar snarare på att matens miljöpåverkan mer handlar om vad vi äter och hur detta livsmedel är producerat än var det faktiskt kommer ifrån. 

För den skull ska vi förstås inte strunta i att minska antalet livsmedelstransporter. Att köpa sådant vi inte själva kan producera, som apelsiner, kaffe och vin, från utlandet känns för mig okej medan att frakta pinnglassar från Portugal, fryst fisk från Asien eller mjölk från Tyskland verkar onödigt.

Enligt SIK har ett kilo svenskt nötkött genererat växthusgaser, omräknat till koldioxid, på ungefär 25 kilo. Det motsvarar förbränningen av drygt tolv liter bensin. Av dessa 25 kilo utgör transporterna, det vill säga nötets resa från bondgården till slakteriet, vidare till butiken och därefter hem till konsumenten i form av en bit kött, bara drygt två hekto. Alltså mindre än en procent.

Däremot står nötet självt för hälften av utsläppet genom att rapa och prutta metan, en växthusgas tjugofem gånger kraftigare än koldioxid. Så även om du köpt en aldrig så ekologisk biff, där varken konstgödsel eller kraftfoder använts, vilket minskat nötbitens skadliga inverkan med nästan hälften, blir din grillkväll inte särskilt miljövänlig. Byter du däremot ut biffen kan du minska middagens klimatpåverkan avsevärt. Serverar du i stället fläskkött genereras bara en fjärdedel så mycket koldioxid jämfört med middagen på nötkött. Kyckling är hela tolv gånger bättre och lök är, som sagt, 350 gånger bättre. Fast med löksoppa, det erkänner jag villigt, blir det förstås inte mycket till grillkväll – att bara rosta krutonger på stekgallret blir lite väl påvert. Men den som i stället väljer att lägga viltkött på grillen och därefter viker en dag i veckan åt vegetarisk kost gör mer för miljön än man kanske kan tro.

Johan Tell, Journalist och författare

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.