– Vi serveras en överdriven bild av hur svårt det är att få ned utsläppen. Det paralyserar oss och gör det svårare att handla.

Svante Axelsson är optimist inför de praktiska möjligheterna att sänka koldioxidutsläppen. Det besvärliga är den politiska processen, och de starka särintressen som blockerar.

– Gamla strukturer vill behålla sin makt och sina vinster. Men egentligen badar vi i energi på det här klotet. Varje dag kommer det in 10 000 gånger mer än vi använder med solljuset. Börjar vi ställa om nu tror jag problemet blir hanterligt.

Ny energiteknik är en möjlighet. Effektivisering kan också ge stora vinster. Men för att nya lösningar ska utvecklas krävs puffar. Signaler som gör att exempelvis solcellsteknik och alternativa bränslen blir ekonomiskt gångbara.

– Sverige ligger redan långt framme på forskningsplanet. En energiomställning kan ge både hållbar ekonomisk tillväxt och nya jobb.

En signal skulle vara att införa koldioxidskatter inom EU. I Sverige har de betytt en rejäl skjuts för biobränsle och viss dämpning av utsläppen inom transportsektorn.

SNF är också för att pröva en begränsad utsläppsbubbla inom EU, alltså ett utsläppstak för företag inom den energiintensiva sektorn i EU-länderna. Utsläppsrätter skulle kunna säljas av staten i auktionsform.

– En EU-bubbla skulle ge statliga intäkter och möjlighet till skatteväxling på samma sätt som koldioxidskatten. Jag tror att kostnaden för att minska utsläpp skulle visa sig mycket lägre än väntat. Och företagen får morötter i sitt miljöarbete.

Annars är föreningen kritisk till utsläppshandel med de låga ambitionsnivåer som finns i dagens Kyotoprotokoll.

– Om man räknar hela industrivärlden som en bubbla får exempelvis Ryssland möjlighet att sälja utsläppsminskningar man redan gjort, s k hot air. Det skulle ge ett väldigt lågt pris på utsläpp och därmed sänkt omvandlingstryck. Vi måste börja med ”hemläxan”, inte förlita oss på flexibla mekanismer.

Inför sommarens klimatförhandlingar i Bonn hoppas han att Sverige och EU fortsätter att hålla fanan högt. Visst är det bra om det blir ett avtal, men inte till vilket pris som helst.

– Det finns en smärtgräns för hur mycket man kan kompromissa för att få med USA. Släpper man igenom för mycket mekanismer blir det pyspunka på hela processen. Då kan människor tro att vi löst klimatproblemet fast det inte är så.

Om det blir ett avtal kommer det i vilket fall som helst att innebära ganska låga åtaganden. Svante Axelsson hoppas att Kyotoprotokollet kan fungera som ett slags miniminivå. Miljörörelsen måste trycka på för högre krav nationellt och i EU.

Ett sätt att skapa opinion är klimat.nu, ett projekt som SNF driver i samarbete med Folkbildningsförbundet, Svenska FN-förbundet, Svenska Kyrkan och Röda korset. På hemsidan (www.klimat.nu) kan privatpersoner, företag, organisationer, kommuner, landsting, församlingar och stift göra egna åtaganden att minska utsläppen av koldioxid. Syftet är att minska de svenska utsläppen med totalt två procent på två år – lika mycket som klimatutredningen föreslagit till år 2010.

– Vi tycker det svenska målet är alldeles för lågt. Man skjuter bara problemen framför sig. Ju längre vi väntar med omställningen, desto svårare blir den, säger Svante Axelsson.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.