DET VÄXTE EN stor lönn hemma på gården i Göingebygden. Den dog när det forna mjölkrummet intill började användas för att blanda ut bekämpningsmedel till giftsprutan, som fylldes på under vårdträdet. Kanske blev det en startpunkt för hennes miljöengagemang.

Ethel Forsberg tar emot hemma i Visby en gråmulen vinterförmiddag. Sedan två år tillbaka bor hon med make och hund i ett fint gammalt hus i innerstan. Hon uppskattar stadens skönhet och njuter av allt det vackra på Gotland. Efter ett decennium som stridbar generaldirektför för Kemikalieinspektionen har hon nu mer vardagsnära utmaningar i sitt nya jobb som samhällsbyggnadsdirektör på region Gotland.

Nyligen utkom hon med boken ”Makt, plast, gift & våra barn”, en uppgörelse med kemi- och plastindustrins hänsynslösa experimenterade med vår hälsa och miljö.

– Jag vill få veta vad det är jag köper, känner mig arrogant bemött när jag bara får veta vad det kostar och ingenting om vilka kemikalier som ingår i varorna eller vad de kan ha för effekter på vår eller våra barns hälsa.

Information är en rättighet, anser Ethel Forsberg. Om vi får veta vad som finns i prylarna vi vill köpa så är det lättare att välja bort eller ställa krav på förändringar. 

Den generation som Ethel Forsberg tillhör fick en uppväxt i stort sett utan farliga kemikalier. När hon blev förälder var exponeringen mycket större och i dag är den mångdubbelt värre för dem som föder barn.

– De hormonstörande ämnena verkar smygande och osynligt över väldigt långa tidsavstånd. Men de kan skada väldigt vitala delar av din kropp och kroppens möjligheter att utveckla viktiga funktioner. De som föds i dag kanske får problem att få barn när de blir föräldrar om trettio år. Men det finns vetenskapliga studier som tydligt visar på hälsoeffekter av kemisk hormonpåverkan. Cancer i olika former, diabetes, barnfetma, missbildade könsorgan, försämrad spermiekvalitet, låg födelsevikt, fler spontanaborter och sköldkörtelproblem är några sjukdomar som kopplats till hormonpåverkan av kemikalier.

Ethel Forsberg växte upp på en bondgård i norra Skåne. Hennes tidiga ställningstagande för ekologisk odling ställde till problem på släktkalasen. Men i dag har flera av hennes släktingar ställt om till ekologisk produktion. Även föräldragården är i dag omställd till ekologisk odling och ett nytt vårdträd har planterats på gårdsplanen.

– När jag jobbade på LRF centralt var det ett starkt motstånd inom organisationen mot ekorörelsen. Etablissemangets världsbild var starkt kopplat till kemikaliejordbruket.

DE ALLRA FLESTA kemikalier som vi utsätts för finns i varorna vi köper: i maten, förpackningarna, textilierna, möblerna, leksakerna eller elektroniken. Det finns hundratusentals kemikalier i omlopp och nya uppfinns var tredje sekund. Mycket lite är känt om miljö- eller hälsofarlighet för det absoluta flertalet av dessa ämnen.

På mat och kosmetika finns obligatoriska förteckningar över ingredienserna, så borde det vara för alla varor, tycker Ethel Forsberg.

– Jag är medveten om att kemiinformation inte är lätt att förstå. Men det finns miljöorganisationer och journalister som kan göra informationen begriplig och hjälpa oss att göra klokare val som konsumenter.

REACH, EUS nya kemikaliepolitik, ger oss tillgång till information om de allra vanligaste kemikalierna, de som tillverkas i mängder över 1000 ton per år. Men informationen är svårtillgänglig och bristfällig och det är bara en liten bråkdel av alla ämnen som det finns data om.

– Det är svårt även för leverantörer att ta reda på vad som finns i deras produkter, det var en erfarenhet jag gjorde redan som miljöchef på KF på nittiotalet. Vi ställde frågor som leverantörerna inte kunde svara på, deras underleverantörer och råvarutillverkare visste inte heller, eller ville inte berätta vilka kemikalier som använts i produktionen eller som fanns i produkterna. I en stormarknad kan det finnas 30 000 artiklar, då gäller det att veta var man ska leta för att hitta och rensa ut miljöfarligt innehåll.

Med sin bok vill Ethel beskriva den osynliga och diffusa kemikalieexponering vi utsätts för hemma, där vi ofrivilligt får agera försöksdjur åt kemiindustrin. Många tror att de varor som finns på marknaden är godkända på något sätt och därmed säkra. Men så är det sällan.

– Är larmen överdrivna? Jag ställer mig den frågan nästan varje dag och skulle önska det inte var så här allvarligt. Jag vänder mig kraftigt emot att kemiinudstrin, en av de mest lönsamma industrigrenarna i världen, drar sådan stor nytta av att vi hålls ovetande om kemikalieriskerna. De risker som är vetenskapligt klarlagda ska rensas bort.

Men det finns företag inom andra branscher som vill gå före och göra mer än vad lagen kräver av dem, påpekar Ethel Forsberg. För att vägleda progressiva företag gjorde vi på Kemikalieinspektionen listor över farliga ämnen som inte är förbjudna, så att de som vill producera miljövänligt kan välja bort dessa ämnen.

– Vi var hårt ansatta av plast och kemiföretagen, men andra delar av näringslivet efterfrågade dessa listor. Att ligga före och välja bort farliga ämnen gav dem konkurrensfördelar. Miljömärkning fyller en liknande roll. Den är en jättebra vägledning. Som vanlig konsument kommer du långt i din kemikaliesanering bara genom att konsekvent välja miljömärkta produkter och ekologiska livsmedel i butiken.

Ethel Forsbergs bok innehåller många konkreta tips på hur du kan minska kemikalieexponeringen i din vardag. Boken går igenom ett vanligt hem rum för rum och identifierar kemikalierisker för dig och dina barn.

ETHEL SKRIVER MYCKET OM GIFTER, men vad som är giftigt beror på vad man lägger i ordet. Hon vill vidga de klassiska toxikologiska begreppen och även inkludera hormonpåverkan och cocktaileffekter, samverkande effekter av flera olika var för sig kanske ofarliga substanser. Hormonstörande ämnen vänder upp och ned på toxikologin. De misstänks vara verksamma i halter långt under myndigheternas gränsvärden. Dosen är här inte avgörande för påverkan. Den kan tvärtom ibland vara som störst vid mycket låga halter av ämnet i vårt blod.

– Hormonpåverkan och cocktaileffekter är nya forskningsfält, men de nya kunskaper som nu tas fram målar upp en väldigt allvarlig bild. Nya mätmetoder och förhållningssätt krävs. Det är också relativt nytt för politiker och beslutsfattare, därför släpar lagstiftningen efter.

FÖRUTOM ATT VARA GENERALDIREKTÖR för Kemikalieinspektionen under nio år har Ethel Forsberg också jobbat som chef för Stockholms miljöförvaltning och på miljödepartementet. Hon har också arbetat som miljöchef på KF och inom LRF.

– Det är skillnad mellan att jobba i näringslivet och att arbeta på myndighet. Inom näringslivet kan du agera på misstanke om problem. I myndighetsrollen måste du ha mycket mer vetenskapligt underlag och gedigna riskbe-dömningar för att kunna agera. Men som generaldirektör kunde jag nyansera bilden av näringslivet och visa att det finns progressiva företag som vill gå före och minska risker.

Den europeiska plast- och kemiindustrin har på olika sätt försökt få tyst på den frispråkiga svenska generaldirektören.

Ethel Forsberg fick höra av miljöminister Anders Carlgrens statssekreterare Elisabet Falemo att det inte fanns skäl att oroa sig för dagens kemikaliehantering. Hon rådde henne att inte ta några ytterligare initiativ i kemikaliekontrollen. Den händelsen fick henne att bestämma sig för att skriva boken.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.