Skadad vinge

Jag har hittat en skadad duva som antagligen har brutit ett ben i vingen. Den kan gå men inte flyga. Jag och min unghund hittade den och duvan var stilla och hon fick lukta på den. Jag förvarar den i en bur. Vad ska jag göra? Vad äter den? Kan vingen läka sig av sig själv? Misstänker att det är en skogsduva.

Helena Davidsson

SVAR: För att ta hand om skadade fåglar eller annat vilt längre än 48 timmar ska man ha tillstånd från länsstyrelsen. Kontakta en av ornitologiska föreningens fågelcentraler (sök på nätet) eller föreningen Katastrofhjälp för fåglar och vilt. Den har tillstånd att rehabilitera fåglar och djur. När du ska transportera fågeln dit, lägg den i en kartong med lufthål utan sikt. På det sättet slipper den stressas i onödan. Du kan mata en duva med vete, korn eller havrekross. Se även till att den har vatten. Vingen läker inte av sig själv.

Magiskt isljud

Jag är nyinflyttad vid en insjö i utkanten av Sundsvall och har nu varit med om att höra ett ljud jag aldrig hört förut. När vattnet fryser till is så uppkommer ett magiskt ljud (lite som en fiolsträng som brister). Inget jag kan förklara men jag undrar om någon vet om det finns något speciellt ord för denna händelse/ljud och varför det uppkommer?

Lars Norrbom

SVAR: Isen sjunger när tunna sprickor i isen börjar på ett ställe och sprider sig över sjön och sätter isen i vibration. När vibrationerna fortplantar sig låter det som om isen sjunger, ett isskalv. Man kan jämföra med de spänningar som byggs upp mellan jordens tektoniska plattor och som till slut utlöser ett jordskalv. Orsakerna till spänningar kan vara tryckförändringar i atmosfären. Förändras lufttrycket måste isen följa med, eftersom isen är styv anpassar den sig genom att spricka. Sprickorna kan även utlösas av stora variationer i lufttemperaturen.

Strömstare och larv

Knottlarven på bilden fångade jag i Vriggebofallen i Svartån, Tranås i januari. Den är cirka en centimeter lång och fångar plankton som den lever av med de plymliknande utskotten. Vid samma tillfälle var en strömstare där och fångade mat. Är knottlarver en viktig föda för strömstarar?

Arne Malm

SVAR: Knottlarver ingår i födan liksom larver av natt-, dag- och bäcksländor. Fiskyngel, märlkräftor och mollusker slinker också ned. Strömstaren häckar framför allt i fjällkedjan och flyttar åt sydost när vattendragen fryser till. Strömstaren är anpassad till ett liv i vatten, skelettbenen saknar luftfyllda håligheter, vilket gör det lättare att dyka. Öron och näsborrar kan stängas till. Den har kraftiga fötter för att kunna gå omkring på botten och vända på stenar och söka föda men den kan också dyka och simma under vattnet. En särskild oljekörtel ser till att fjädrarna inte blir blöta. Strömstaren bygger ofta bo på en klipphylla, gärna bakom en vattenridå. Det finns uppemot 50 000 par i Sverige. 

Fler igelkottar?

Har igelkotten ökat i städerna och minskat på landsbygden och om så är fallet varför?

Ebba Hellstrand

SVAR: Det finns inte någon aktuell forskning, men den igelkottsinventering som Naturskyddsföreningen gjorde under 2013 ger en bild av igelkottens utbredning i Sverige. Många av rapportörerna bedömer att igelkotten har ökat i flera städer, särskilt i Norrbotten. Det kan vara en konsekvens av mildare klimat. Men på många ställen rapporteras en minskning, särskilt i odlingslandskapet. Fåglarnas minskning i odlingslandskapet är väl belagd och kopplas ofta till en minskad variation i landskapet. Igelkottarna bör kunna påverkas på samma sätt. 

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.