LÖVTRÄDEN ute på Åkers Runö hade just antagit föreningens vårgröna profilfärg när deltagarna anlände till den första dagen av jubileumshelgen 15-17 maj.

Konferensen inleddes med en kort teater som gestaltade föreningens allra första möte, den 16 maj 1909, då herrarna Starbäck, Högdahl och Sernander i frack och höga hattar klubbade de första stadgarna.

Mikael Karlsson, föreningens ordförande, konstaterade därefter att ”nu lever vi i miljörörelsens tidevarv”. Förutsättningarna i omvärlden är mer lovande än på länge för en aktiv miljö- och klimatpolitik. Han beskrev kretsarna som pålverket och de olika nationella nätverken som bryggorna i föreningsbygget. Läget är gott, men det finns en del att suga tag i. Barn- och familjeverksamheten be­höver utvecklas, liksom nya redskap för att rädda natur. Några mål för framtiden är kalhyggesfritt skogsbruk, ekologisk od­ling, förbud för flertalet miljögifter och en snabb omställning av samhället för att möta klimathotet.

Roger Olsson, redaktör för jubileumsårsboken, tyckte sig ha känt forne årsboksredaktören Thor Högdahls uppfordrande blickar i ryggen under arbetet. Fyra ledord kännetecknar enligt Roger Olsson föreningens hundra första år:

Envishet, pionjärerna gav aldrig upp. De höll ut trots hård motvind i mer än femtio år innan det lossnade.

Ödmjukhet, vi har jobbat vidare även när vi vunnit. Föreningens grundtankar är i dag i politikens huvudfåra och många genombrott som stöder våra idéer har skett inom vetenskapen.

Förtroende, föreningen har sedan länge ett stort förtroende hos allmänheten, ett förtroende som inte kan köpas för pengar. Vi är vinnare och starka och kan välja våra strider.

Naturkärlek, det låter kanske gammaldags, men den finns kvar än i dag och går att bygga på.

Jubileumsboken handlar till stor del om framtiden, vilka frågor ska vi satsa på och vilka visioner har vi? Det var också ämnet för omfattande gruppdiskussioner under dessa dagar.

Lördag morgon möttes deltagarna åter på Clarion hotel i Stockholm. Dagen hade ett internationellt tema med till­resta talare från tre kontinenter. Inledningsvis anslogs kosmiska strängar när det meddelades att föreningen fått en stjärna i Oxens stjärnbild uppkallad efter sig. Det var en present från Mama­86, en av våra samarbetsorganisationer i Ukraina.

– Vi har en fantastisk planet att vara rädda om, anknöt Mikael Karlsson, och vi bestämmer själva hur vårt klot ska se ut, den enda planet som vi vet har liv. Miljöfolkrörelser över hela världen vrider sina samhällen i hållbar riktning.

Julia Marton-Lefèvre, generalsekreterare för IUCN, Internationella naturvårdsunionen, påminde om att miljöarbetet är centralt i de stora utmaningar världen står inför.

– Vi är här för att vi tror att en bättre värld är möjlig, men om världen fortsätter som nu med en överhängande klimatkris framför oss har vi ingen framtid. Vi börjar få ont om tid, 2009 och 2010 är avgörande år. Klimatmötet i Köpenhamn måste leverera konkreta åtaganden som följs upp av konkreta handlingar under de närmaste åren.

UNDER 2010 KOMMER VÄRLDENS länder att samlas till ett stort möte om hoten mot den biologiska mångfalden, nästa stora fråga på den internationella miljö­agendan.

– Vi får inte glömma den biologiska mångfaldens betydelse. Sedan år 1900 har vi globalt förlorat hälften av alla våtmarker, 60 procent av korallreven kommer att vara borta till år 2030. Att bevara de ekosystemtjänster som naturen ger oss är centralt för vår fortsatta överlevnad.

Meena Rahman, från Jordens Vänner i Malaysia, menade att den globala ekonomiska krisen kan vändas till en möjlighet att skapa en grönare ekonomi. Men det behövs förändrade konsumtionsmönster i den rika världen, som i dag förbrukar nästan alla jordens resurser. Hon har bara ett svagt hopp om ett godtagbart resultat vid klimatmötet i Köpenhamn. Frågan om finansiering av minskningsåtgärder och klimatanpassning rör sig inte alls.

– Era röster och er kraft behövs i världen. Naturskyddsföreningen är ett stöd för miljörörelser över hela världen och utan er hade allting varit mycket svå­rare, sade Meena Rahman.

En programpunkt under dagen var framgångshistorier från föreningens samarbetspartners i Syd.

Sue Edwards från Etiopien berättade om hur utvecklandet av ekologiska jordbruksmetoder bland småbönderna i Tigray-regionen gett högre skördar och gjort det lättare för bönderna att försörja sig. Med kompost på åkrarna har man kunnat återskapa förstörda jordar och till och med få ut högre skördar än med konstgödning. Mer än två miljoner bönder använder nu kompos­tering i Etiopien.

Ravi Agarwal från organisationen Toxics Link i Indien berättade om hur medicinrester sprids i naturen och om hur man fått till stånd en lagstiftning som reglerar hantering av medicinrester. Toxics Link arbetar nu tillsammans med sjukhusen för att minska avfallet.

Frank Maramuzi från den ugandiska miljöorganisationen NAPE berättade om hur de lyckades rädda Mabira­skogen från exploatering för sockrrörsodling (se SN 5/08) men till priset av att både miljöaktivister och parlamentariker hamnade i fängelse och utsattes för trakasserier från regeringens sida.

Jorge Varela från Honduras berät­tade om ett framgångsrikt arbete med att skydda mangroveskogarna vid landets stillahavskust tillsammans med lokalbefolkningen (se SN 4/07).

Stärkta av dessa berättelser fortsatte så deltagarna diskussionerna om föreningens framtida inriktning inom de olika sakområdena.

Därefter inträffade den stora förvandlingen, då alla skogsmullar och naturälskare blev till balprinsessor och kostymherrar inför kvällens stora jubileumsbankett i Stockholms stadshus. Födelsedagsfesten blev minnesvärd med underhållning, kungligt tal, dans och möten mellan nya och gamla medlemmar från hela landet.

Något matta samlades man åter igen på söndagen för att gripa sig an den mer nära framtiden. Först på programmet stod en valdebatt inför EU-valet. Kandidaterna från de olika partierna överraskade med en närmast total enighet kring alla de olika sakfrågor som föreningen frågat ut dem om. Det stod helt klart att miljöfrågorna hade stor tyngd i valdebatten denna gång.

Avgående EU-parlamentarikern An­ders Wijkman (se SN 3/08) gav en in­blick i de stora miljöutmaningarna inom EU för nästa mandatperiod. Han menade att finanskrisens ekonomiska stimulanspaket måste göras grönare. EU behöver också utveckla andra ekonomiska mätmetoder, bortom BNP.

EU måste också, enligt Anders Wijkman, våga stoppa nya kolkraftverk och inse att klimatmålet om att medeltemperaturen inte ska öka mer än två grader inte håller. Det behövs ett nytt mål på 1,5 grader för att undvika farliga klimatförändringar, hävdade han.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.