– JAG ÄR JÄTTEGLAD ATT VI FÅR ekologisk mat i skolan, för vi äter inte så mycket sådan mat hemma. Det är inte många andra skolor som har det så här bra, säger Jennie Johannisson som går i nian.

Vi befinner oss på Fågelforsskolan i Skillingaryd. Det är mitt i lunchrusningen och ungdomar och barn köar för att få soppa, bröd och skivad ost. Några lärare sitter med de mindre barnen och småpratar. Det är rusning men ändå ganska lugnt. Kanske beror det på att många av klasserna har friluftsdag i det ännu höstvarma vädret.

Innanför svängdörrarna ligger matsalens kök som också är centralkök för hela kommunen. Sedan åtta år är det Krav-märkt och för att vara det ska köket minst en dag i veckan servera en måltid som är alltigenom ekologisk, från köttfärsen till brödet.

I storköken handlar det inte om småpotatis precis.

– Det har blivit 800 000 portioner och runt 200 ton köttfärs och 50 ton potatis genom åren, säger Ove Gustavsson som är kostchef i Vaggeryd.

Just att det blir sådana mängder är en av anledningarna till att Stefan Edmans utredning Bilen, Biffen, Bostaden föreslår att de offentliga köken ska gå före och satsa mer på ekologisk mat. Det blir ett sätt att få till rejäla mängder och att i längden få ner priserna för vanliga kunder.

Att Vaggeryd redan är där beror som alltid på några eldsjälars starka engagemang. Ann-Charlotte Johansson var husmor och miljökämpe med ett ursprung som bondunge. Den kombinationen ville hon göra något av och hon fick politikerna med sig. De var beredda att satsa en krona extra per portion för att få den ekologisk. Ove Gustavsson med en bakgrund som egen krögare och småbonde, gillade också det ekologiska konceptet.

– I Vaggeryd är maten viktig och den får kosta. I vanliga fall har vi sju kronor per portion att röra oss med och för Kravmaten får vi en krona extra. Bra skolmat är ett säljargument för kommunen, säger Ove Gustavsson.

Vissa råvaror är enklare än andra att få tag i. Mjölk är inga problem. Inte heller köttfärs eller potatis. Ekologiskt bröd däremot är en bristvara och det känns retfullt, eftersom det har funnits tidigare, men nu har bagerierna nästan helt lagt av.

– Ska vi få ekologiskt, måste vi baka brödet själva i dag, säger Ove Gustavsson.

Ibland finns de ekologiska produkterna hos leverantören men i så små förpackningar att det blir en omöjlighet för storköken att använda dem. Ärter eller röda bönor i vanliga små konservburkar fungerar inte när 2 500 portioner ska lagas. Eller lök som kommer i enkilospåsar.

Kraven för att få kalla sig Krav-restaurang är hårda. En gång höll Vaggeryd nästan på att förlora sitt märke när de använt vanlig buljong i stället för ekologisk. Men dagens soppa är av rätta märket.

– Det är höga krav men jag gillar det. Det blir en anledning att tänka till lite extra, säger Ove Gustavsson.

Överlag tycker Ove att vi har bra skolmat i Sverige. I England till exempel är den mycket fet med pommes frites eller chips.

– Vi har det hundra gånger bättre. Men nu har den nakne kocken, Jamie Oliver, drivit en kampanj för sundare mat och regeringen har nyligen skärpt kraven, säger Ove Gustavsson. I Danmark finns ingen skolmat utan barnen får ta matpaket hemifrån.

– Det är den största anledningen till mobbning, säger Annika Magnusson som är ny husmor i köket sedan några dagar.

Tidigare var hon hemkunskapslärare och känner sina barn utan och innan. Det tycker hon är en väldig fördel i det nya jobbet.

Hon har en annan käpphäst och det är sockret, det dolda sockret. Under de senaste åren har hon jobbat hårt för att sockersanera framför allt förskolorna på det söta mellanmålet med krämer och fruktyoghurt.

– Hjärnan blir aldrig nöjd utan vill hela tiden ha mer socker och den cirkeln är jätteviktig att bryta, säger Annika Magnusson som hör att många ungdomar dricker läsk till alla måltider, till och med till frukost.

Skollunchen ska ge runt en tredjedel av dagsbehovet för ett barn. Frukost och middag ska ge resten. Ändå vet Annika att många barn inte alls får någon lagad mat på kvällen. Det är inte bra, men det är ännu en utmaning för henne att göra en skollunch som barnen verkligen äter. Därför har skolan bjudit in föräldrarna att komma och äta lunch en gång i matsalen. Det har gjort att barnen inte kan gnälla på maten. Föräldrarna vet ju hur den smakar.

DET FINNS GOD KUNSKAP I KÖKET . Ove Gustavsson skulle gärna vilja öppna skolmatsalen mot de andra delarna av skolan. Koppla ihop mat och miljö i temaveckor. Prata om vinsten av att skolmaten är ekologisk. Diskutera kosten för en växande kropp.

– Vår kunskap går in i matten, biologin, gympan och hemkunskapen, ja nästan allt. Jag önskar att lärarna frågade mer efter vårt kunnande i den vanliga skolundervisningen, säger Ove Gustavsson.

För Annika Magnusson är kopplingen mellan skola och mat ännu tydligare.

– Jag brukar säga till eleverna: Du får bättre betyg om du äter bra. För så är det.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.