Att sova för öppet fönster och vakna till fågelsång i parken utanför, det är en liten del av vad Karolina Keyzer, stadsarkitekt i Stockholm, kallar ett gott stadsliv. Hon bor två kvarter från bullriga Hornstull.

– Stockholm är en fantastisk stad att leva i. Det finns höga livsvärden även i innerstan, säger Karolina Keyzer. Därför blir staden också alltmer populär, även för barnfamiljer.

Staden växer så det knakar, tiotusentals nya stockholmare flyttar in varje år. Redan 2025 beräknas Stockholms stad passera en miljon invånare (i dag 900 000). Urbaniseringen behöver inte vara ett miljöhot, livet i den täta staden kan vara mer resurs- och energisnålt än livet på landet. Men hur skaffar vi fram vettiga bostäder till alla utan att komma i konflikt med bevarandet av grönområden och andra livsvärden?

Det är ingen lätt ekvation att få ihop. Karolinas lösning heter dialog och samarbete.

– Tidigare planerade man staden uppifrån, experter levererade färdiga lösningar. Så kan vi inte göra i dag, vi måste samarbeta: politiker, näringsliv, högskolor, tjänstemän på stadens olika förvaltningar och allmänheten. Alla måste få vara med och säga sin mening om sin stad. Ändå måste det gå fort.

Kanske kan man samköra planeringsprocesserna och titta på alla frågor samtidigt, ännu mer än vad som görs idag.

Som planerare har man inte all kunskap, påpekar Karolina. Den måste inhämtas utifrån, det är därför det behövs samarbete och dialog, på riktigt.

– Det gäller att få upp alla krav och behov på bordet från början. För att sedan utvärdera dem, identifiera konflikter och problem och till sist välja väg. Men för att kunna välja måste man ha helhetssyn och kunskap, det är oerhört viktigt.

Ständig nyfikenhet är nog en bra grundinställning för en stadsarkitekt, viljan att hela tiden lära sig mer. Karolina brinner för kvalitet, arkitektur och helhetssyn. Hon har alltid velat förbättra saker, ifrågasätta, utmana fördomar och självklarheter.

Karolina Keyzer tillträdde tjänsten som stadsarkitekt 2010, den första kvinnliga på posten i Stockholm. Hon har tidigare arbetat hos slottsarkitekten Ove Hidemark och med andra ledande svenska arkitekter som Gustav Rosenberg och Gert Wingårdh.

– Arkitektutbildningen var en fantastisk tid. Jag ville jobba med något samhällsviktigt som hade med skönhetsvärden att göra. Arkitektur blev det perfekta svaret. Parallellt jobbade jag hos Ove Hidemark. Hos honom lärde jag mig grunderna. Sen har jag jobbat en massa år hos Gert Wingårdh, med en mängd svåra men roliga projekt.

Men Karolina har aldrig haft någon idé om jobbet som uppoffring eller bedrivit någon medveten karriärplanering.

– Jag har sökt mig till intressanta människor, inte för att få vara med dem, utan för att få göra det som är mest intressant. Jag har aldrig tråkigt, ibland är det svårt och någon gång kanske oöverstigligt, men sällan omöjligt.

Politikerna i Stockholm stadshus har varit tydliga, både i översiktsplanen Promenadstaden från 2010 och i visionsdokumentet Stockholm 2030: De vill se en förtätad och blandad stad, bygga inåt i stället för utåt, utnyttja den befintliga infrastrukturen och bygga en hållbar stad.

– Stockholm är en blå och grön storstad, här är otroligt grönt, säger Karolina Keyzer. Merparten av stadens invånare har mindre än 300 meter till ett grönområde eller en park.

Bevarandet av Stockholms gröna värden ären viktig utgångspunkt förstadsplanearbetet, enligt Karolina. Staden har nytt fokus på det gröna och planerar för ett nät av gröna promenader, nya stadsparker, fickparker och en utveckling av stadens grönområden till stråk som kopplar stadsdelarna tätare samman. Stockholms gröna värden är en viktig del av Stockholms identitet.

– Vad stockholmarna vill ha är fler parker, det är det man värderar högst. Bara med stark restriktion kan vi bygga i ytterstadens grönområden och gör vi det måste vi vara ytterst medvetna om vad vi gör, i vår pågående förtätning är det viktigt prioritera långsiktigt. Vi har i dag goda kunskaper att utgå ifrån, även i detalj, om vilka naturvärden som finns i staden och var.

Årstafältet är enligt Karolina ett gott exempel på grön förtätning. Projektet bygger ihop Årsta med Östberga, i dag ligger ett tomt och ganska ödsligt fält emellan. Där blir det nu koloniområde och park, men också nya hus och en del kvarvarande natur. De gröna ytorna blir mindre än i dag, men med högre kvalitet och bättre tillgänglighet.

De outnyttjade ytor som finns att bygga på i Stockholm är ofta bullerstörda och ligger avigt till i förhållande till kollektivtrafiken. Därför är det en utmaning att bygga nya bostäder med god kvalitet i dessa lägen.

Bebyggelsen i Norra Djurgårdsstaden blir ganska tät och hamnar i en kraftigt bullerstörd miljö. Kan man använda arkitekturen och byggnaderna som ljuddämpare? funderar Karolina: bygga på ett nytt sätt, skapa ett annan slags urban stad, stadsmässigt utan att kopiera stenstaden.

– Det finns två sätt att minska bullret: antingen genom minskad trafik och eller genom att bygga bra på bullerutsatta ställen. Vi kommer att behöva utnyttja platser som vi tidigare inte tyckt vara lämpliga att bygga på, också för att lämna de verkligt fina områdena i fred.

Stockholms stad har också förra året antagit en ny framkomlighetsstrategi för trafiken, där man vänt på trafikhierarkin. Nu hamnar för första gången gångtrafikanterna högst upp i prioriteringsordningen, därefter cyklister, kollektivtrafik, transporter och sist privatbilism.

– Vi har i långa tider planerat staden efter att bilarna skulle fram till varje pris. Har vi ont om utrymme och inte får plats med allt har vi nu en ny prioriteringsordning, säger Karolina Keyzer, fantastiskt!

Översiktsplanen vill också koppla ihop stadsdelarna och göra det lättare att gå och cykla mellan dem.

– 80 procent av alla stockholmare har mindre än en halvtimmes cykelväg till jobbet, säger Karolina Keyzer. När det blir för trångt i tunnelbanan så kanske man går i stället. Men det är ändå dags att också börja bygga ut tunnelbanenätet, dagens linjer har inte plats för 100 000 resenärer till.

Hållbart och klimatsmart byggande sammanfaller med de flesta kvalitets aspekter inom arkitektur och stadsbyggnad, enligt Karolina Keyzer. Kvalitet är att tänka efter före, hela tiden. Hållbart byggande behöver inte heller vara dyrare, det kräver bara mer kunskap.

Karolina lever i mångt och mycket för sitt jobb. Men familjen, i form av de två barnen och en hund, är viktig.

– Min käraste stund är när jag kommer hem och hinner umgås lite med barnen innan dagen tar slut. Det blir inga sena kvällar på kontoret, som ensamstående förälder har jag lika stora utmaningar hemma som på jobbet. När jag blev mamma blev det bättre balans i tillvaron, utan barnen skulle jag nog aldrig sluta jobba på kvällarna.

Drömmar om framtiden har hon många. Drömmen om en egen liten trädgård ligger där och gror. Kanske blir hon kolonist, kanske ritar hon sin egen sommarstugedröm någonstans.

Åh det är skönt när mitt Stockholm är grönt

sakta gå hem genom stan. … På Västerbron i den himmelska ron en spårvagn går ensam och tom. Alla hus målar natten i ljus hemligt går träden i blom.

Utdrag ur Sakta vi gå genom stan, svensk text av Beppe Wolgers till jazzklassiskern Walking my Baby Back Home. Insjungen av Monica Zetterlund 1961.

Milstolpar:

1966 Föddes jag  i London. Växte sen upp i Stockholm.

1988 Började arbeta på Ove Hidemarks arkitektkontor, bland annat med renoveringar av Stockholms slott och Drottningholms­teatern.

1992 Började arkitektutbildningen på KTH, så kul, hade kunnat fortsätta studera hela livet.

1997 Anställdes hos Gert Wingårdh.

2000 Jag fick mitt första barn, livet ändrades fullkomligt, fast bara till det bättre. Jag fick definiera mig själv på nytt sätt.

2010 Blev stadsarkitekt i Stockholm. Nu ritar jag inte hus längre och jag har aldrig byggt något hus själv, det vore roligt att pröva.

2011 Höghuset Victoria Tower i Kista blev färdigt, det och Arenahotellet i Solna var de sista projekt jag var med och ritade hos Wingårdhs. 

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.