DU HAR JUST BETALAT och expediten räcker fram kassakvittot. Plånboken i ena handen, muggen i den andra – och kvittot hamnar mellan läpparna. Och så har ditt blod just fått en extra dos bisfenol A – alla hormonstörares moder, kopplad till ökad risk för diabetes, bröstcancer och beteendestörningar.

– Jag får lust att rycka papperslappen ur munnen på folk när jag ser det där, säger John Peterson Myers, ledande forskare på hormonstörande kemikalier.

Det är seminarium i Bryssel och Myers har redovisat hur gamla farhågor har besannats och nya kommit till sedan han var medförfattare till väckarklockan Bestulna på framtiden, boken som gavs ut 1996. Hormonstörarna har visat sig kunna skada i halter som inte kunde mätas för 20 år sedan.

Hur kunde ett sådant ämne hamna i kassakvitton, och hur kommer det sig att det fortfarande finns där, trots allt vi vet?

Svaret på den första frågan är enkelt. Bisfenol A är billigt.

Brysselseminariet ger också en sorts svar på den andra frågan. Det arrangeras av Internationella Kemikaliesekretariatet, som presenterar sin nya lista över farliga kemikalier som borde fasas ut, SIN-listan. 22 hormonstörande ämnen har förts upp på listan. Nu omfattar den 378 kemikalier.

– Vilken lista ska vi lita på, er eller EUs frågar Guiseppe Malvinero från kemiföretaget Solvay upprört när det blir dags för diskussion.

– Vi måste ha en definition av hormonstörande ämnen, hävdar Erwynn Annys i paneldebatten. Helst globalt, men åtminstone inom EU. Sedan kan vi börja agera.

Erwynn Annys representerar den europeiska kemiindustrins branschorgan Cefic. Replikerna ingår i ett spel. Spelet tar tid. Vilket är själva poängen.

1999 fattade EU-kommissionen beslut om en strategi för att tackla hormonstörarna. Några konkreta beslut om åtgärder har ännu inte tagits. Kemiindustrin anser att det behövs mer tid för att reda ut saker och ting.

Det har den alltid ansett. Mönstret blir uppenbart om man läser den svenska kemibranschens remissyttranden över de senaste decenniernas förslag till förändringar kemikalielagstiftningen. Branschen ifrågasätter risker så länge det går, motsätter sig skärpta regler, varnar för kostnader och krångel som drabbar tillväxt och sysselsättning. Det finns alltid något som inte är tillräckligt utrett eller definierat.

När någon enstaka kemikalie till sist stoppas trollas en ersättare fram ur rockärmen och dragkampen börjar om.

KANSKE KAN DEN OPTIMISTISKT lagde ändå ana en förändring i det som sägs den där dagen i Bryssel. Ett nytt mönster, där kemibranschens förhalningstaktik slutar att fungera, därför att de företag som använder kemikalierna i sin tillverkning och försäljning – de som möter konsumenternas oroliga frågor – helt enkelt fått nog.

– Vi ska titta på den nya SIN-listan när vi funderar på vilka kemikalier vi ska fasa ut ur vårt sortiment härnäst, säger Iain Brunning från Boots, en internationell kedja med över 3 000 butiker för kosmetika och hygienprodukter

Triclosan och konstgjorda myskämnen är redan borta ur Boots-butikerna.

IKEAs sortiment är sedan länge fritt från bromerade flamskyddsmedel – utom i Storbritannien, där lagstiftningen kräver att de används. Annelise Larssen från IKEA småler åt kemibranschens krav på att regelverket ska vara lika inom hela EU:

– Om ett ämne är förbjudet i ett land så försvinner det ur IKEAs produkter i alla länder, säger hon. Vi utgår från det land som har de strängaste reglerna.

ARMANDINE MARQUES ARBETAR på MSCI ESG, som värderar företag från sociala och miljömässiga utgångspunkter. Sådana värderingar används i sin tur av investerare för att bedöma risker och möjligheter.

– Att använda farliga kemikalier innebär risk för minskad vinst och skadat varumärke, säger hon. SIN-listan identifierar kemikalier som är förknippade med sådana risker. Om företag använder kemikalier på listan påverkar det vår värdering av dem.

Någonstans där får Guiseppe Malvinero nog och ställer sin upprörda fråga om vilken lista man ska lita på.

Kanske är marknaden på väg att leverera ett både snabbare och tydligare svar på den frågan än kemibranschen vill ha?

Både hos Boots och IKEA kan man för övrigt numera lugnt hålla kassakvittot mellan läpparna. Det gick utmärkt att fasa ut bisfenol A, trots att definitionen av hormonstörande ämnen alltjämt är oklar.

ChemSec, Internationella Kemikaliesekretariatet drivs gemensamt av Naturskyddsföreningen, WWF, Jordens Vänner och Fältbiologerna.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.