Medan Egon Persson på två trappor svettas så fryser Elin Franzén på fyra trappor. För att lugna Elin vrider fastighetsskötaren upp den totala värmen. De som då får det för varmt vädrar utan att knorra. Men hela huset drar för mycket energi. Någon har sagt att dagens värmesystem är ungefär lika ändamålsenliga som det vore att köra bil på järnvägen.

Ebbe Jonsson är civilingenjör. Han har under årtionden kämpat för att få VVS-branschen att skärpa sig.

– Är det inte märkligt att boende betalar miljoner för nya lägenheter och ändå får så dålig värmereglering.

Ebbe Jonsson har arbetat på konsultbolaget ÅF i Göteborg. För länge sedan blev han anhängare till den så kallade Kiruna­metoden, lågflödesmetoden. Tekniker som vet vad de gör kan med den metoden få jämn temperatur i ett hus och därmed spara energi. I de hus där han arbetat har de sparat mellan 15-30 procent av värmeenergin bara på injusteringen.

Kirunametoden är dock inte den vanligaste metoden. Vanligast är högflödesmetoden. I den är flödet i radiatorerna högt, värmen in är cirka 60 grader och 40 grader ut. I lågflödessystemen är flödet lågt, värmen faller från cirka 80 till 30 grader i radiatorn en kall vinterdag.

Ebbe Jonsson handledde år 2006 ett examensarbete på Chalmers där de två metoderna jämfördes. Studien visade att lågflödesmetoden hade flest fördelar. Efter detta gick ÅF

i Göteborg helt över till metoden. ÅF i övriga landet har dock inte följt med.

– 90-95 procent av VVS-konsulterna har inte fattat lågflödesmetoden. I stället installerar branschen överdimensionerade anläggningar, onödigt många ventiler (så kallade STAD-ventiler) och man får ändå inte balans i systemen utan de drar för mycket energi, säger Ebbe Jonsson.

Kostnaden kommer på hyran. Utsläppen av koldioxid späder på växthuseffekten.

I korthet kan man säga att lågflödesmetoden är enklare,ventilerna färre och ett injusterat system blir framför allt mer robust.

– Men branschen är uppbyggd för det andra systemet, högflödessystemet. Byggare och konsulter har bara kompetens för det systemet. Inte ens i det ambitiösa projektet Green building i Stockholm gör man rätt. Och det finns förstås inga hyresgäster som ställer krav på bra inreglering, säger Ebbe Jonsson, som är nybliven pensionär.

I dag är ändå lågflödesmetoden accepterad på många ställen. AB bostäder i Borås praktiserar enbart den, allmännyttiga Stockholmshem likaså, Statens Fastighetsverk (regeringsbyggnaden), Stockholms skolor och många fler. Men marknadsandelen är liten.

De allra flesta bygger fortfarande lika dumt, med högflödessystem, menar Ebbe Jonsson. Han kan berätta om många nybyggda hus där man inte lyckats få ordning på värmesystemen trots drösvis med konsulter.

Det var under den första energikrisen på 70-talet som man började upptäcka att stora värmesystem ofta hade brister. I Luleå fanns en VVS-ingenjör som hette Östen Sandberg. Han intresserade sig för frågan och fick uppdrag för Kiruna kommun att se över värmesystemen i kommunens hus.

Östen Sandberg lyckades efter en tid justera in värmesystem så att fastighetsägarna i vissa fall kunde halvera sin energinota. Radiatorsystemen blev effektivare och det tillät också att man kunde lägga ned en del panncentraler och ändå klara värmen. Östen Sandberg utmanade hela VVS-branschen med sina ofta bitska kommentarer om det gigantiska slöseriet av energi som pågick.

Östen Sandberg gick i pension för cirka 30 år sedan, hans son Björn Sandberg tog över. Han har injusterat tusentals lägenheter och fått många av Sabos företag som kunder. Björn Sandberg är i dag 67 år och kommer att trappa ned och lämna över till sina två söner är nyutbildade VVS-tekniker. De driver kunskapen vidare. Metoden sitter framför allt i praktisk kunskap.

Är Kirunametoden alltid bäst?

– I de fall du bara kan få en låg framledningstemperatur, säg 60 grader, då kan du inte välja den metoden. Om du värmer med 100 procent bergvärme då fungerar inte lågflödessystemen, säger Björn Sandberg.

Vad kan då en hyresgäst göra själv?

– Inget, du kan inte ge dig på radiatorerna eller termostatventilerna själv. Det enda du kan göra är att klaga på värmen, säger Björn Sandberg.

Olof Berglund är efterträdare till Ebbe Jonssons på ÅF i Göteborg. Han förespråkar lågflödesmetoden.

– Men det går också att få en bra injustering i högflödes­metoden. Det viktiga är att man injusterar överhuvudtaget. Det brister mycket i våra hus i dag därvidlag, säger han.

Alla som arbetar med injustering framhåller hur viktig själva termostatventilen är. Det finns i realiteten bara ett fabrikat som fungerar riktigt bra. ÅF i Göteborg gjorde nyligen en egen utvärdering av olika termostatventiler. I sina prospekt skriver de numera att termostatventilen ska vara en »MMA- Markaryds eller likvärdig«. Då är det underförstått att någon likvärdig inte finns.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.