I Sverige finns åtta grodarter och tre olika paddor, därtill finns två svansförsedda salamanderarter. Gemensamt för dem alla är att de är beroende av vatten för sin fortplantning. Äggen läggs i vatten och grodynglen andas med gälar. De simmar i vattnet med stjärtfena och allt. Sedan tappar de små grodorna sin svans, stiger upp på land och börjar andas luft, en snabbrepris av livets utveckling från vattenvarelser till landdjur.

Grodkonsert

Groddjuren lever större delen av året på land. De övervintrar i frostfria håligheter och söker sig på våren till vattensamlingar för att para sig och lägga ägg. Klockgrodornas spel i lekgölarna är en mäktig konsert att avnjuta i vårkvällen, men de flesta grodarter har olika hörbara spelläten.

Fem groddjur är i dag rödlistade, främst för att småvatten och våtmarker dikats ut, fyllts igen eller vuxit igen. Många grodor dödas också i trafiken när de försöker ta sig över vägar. Alla groddjur är fridlysta. De vanligaste arterna får man dock samla in som ägg eller yngel för att se dem utvecklas, om man sen sätter tillbaka dem på samma plats.

Sveriges grodor och paddor

VANLIG GRODA En vanlig art som uppträder i många olika nyanser av brunt. Nosen är trubbig och buken ofta fläckig. Leker i april-maj med ett knarrande spelläte. Den finns i hela landet utom på Öland och Gotland.

ÅKERGRODA Är lik den vanliga grodan, men vid leken känns hannarna igen på att de blir blåfärgade, rommen sjunker till botten, medan den vanliga grodans rom flyter. Arten finns i hela landet utom i fjällen.

ÄTLIG GRODA Denna grönfläckiga groda finns naturligt endast i Skåne. Trivs i vattenmiljöer hela sommaren. Kvackande spelläte.

LÅNGBENSGRODA En slank och smalnosad groda som känns igen på den stora trumhinnan bakom ögat. Finns sällsynt från Sydöstra Skåne och upp till Öland. Rödlistad som ”sårbar”.

GÖLGRODA En brungrön groda med korta bakben. Förekommer sällsynt kring småvatten vid norra Upplandskusten. Rödlistad som ”sårbar”.

LÖVGRODA Denna trädklättrande gröna lilla groda har sugkoppar på fötterna. Den är svår att få syn på i lövverket. Högljudda spelrop vid lekdammarna. Finns främst i sydöstra Skåne.

LÖKGRODA En art som endast finns sällsynt i Skåne. Känns igen på sina stora mörka fläckar på ryggen och en vertikal, ormlik, pupill. Lever i sandiga marker, gräver ned sig dagtid. Rödlistad som ”nära hotad”.

KLOCKGRODA Återinplanterad på ett fåtal ställen vid Mölle och i sydöstra Skåne. Tydligt orangeprickig buk, vårtor på ryggen. Spellätet påminner om avlägsna kyrkklockor.

VANLIG PADDA Större och bredare än grodor, brunsvart med stora halvmånformade giftkörtlar i nacken. Hoppar inte gärna, tar sig fram gående. Den skiljs från andra paddor bland annat av rödaktig iris, ynglen är giftiga för fisk. Vanlig i hela landet.

GRÖNFLÄCKIG PADDA Finns sällsynt längs Skånes kuster och på ön Utklippan i Blekinge. Utplanterad på södra Öland. Rödlistad som ”akut hotad”. Drillande spelläte nattetid. 

STRANDPADDA Trivs i kustnära lägen från Bohuslän till Blekinge, Rödlistad som sårbar. Känns igen på gul rand längs ryggraden.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.