OPINION * NATURSKYDDSFÖRENINGENS KAMPANJ ”Byt till eko” kan inte beskrivas som något annat än en succé. De senaste åren har försäljningen av ekomat ökat markant, förra året med nästan 40 procent. Med all önskvärd tydlighet visar landets konsumenter att vi är beredda att betala för de mervärden som det ekologiska lantbruket producerar. Inte minst är det fantastiskt för alla de blommor, insekter, fåglar och andra växter och djur som lever i odlingslandskapet. Utan kemiska bekämpningsmedel blir den biologiska mångfalden så mycket större: i genomsnitt 30 procent räknat i arter och 50 procent i individer jämfört med den oekologiska gården.  

Jordbruket påverkar en majoritet av riksdagens miljökvalitetsmål. För vissa av målen är det mer påtagligt, det gäller till exempel Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. Utsikterna att nå miljömålen år 2020 är små, med rådande styrmedel bedöms enbart två av de 16 målen kunna nås.  Att som konsument välja ekologiskt är ett enkelt sätt att bidra till att miljömålen nås lite lättare. 

Vid sidan av hushållen har handeln gått in med hull och hår, och kommun efter kommun presenterar mål om ökad konsumtion av ekologisk mat i offentlig sektor. Tillsammans utgör dessa marknadskrafter ett slags förband till politiken som höjer stämningen och bäddar för ett riktigt bra politiskt huvudnummer. Förbandet spelar just nu med hög volym.

Men kommer politiken att stämma om sina instrument? På EU-nivå verkar det dessvärre tvärtom. Här pågår just nu oroväckande diskussioner om en ny förordning om ekologisk produktion som i stället för att stärka, snarare kan försvåra den så efterlängtade expansionen av det ekologiska jordbruket. På nationell nivå är tiden mogen för mer stöd till lantbrukare som vill ställa om till ekologiskt, men också för sådant som en ny handelsgödselskatt eller en bekämpningsmedelsskatt som straffar ut de farligaste preparaten.   

När miljörörelse, konsumenter, näringsliv och offentlig sektor tillsammans spelar upp till dans har politiken smashläge. Det är något vi har lärt oss av ekokampanjen och som är en framgångsmelodi för en modern miljörörelse. I ett läge där politiken är alldeles för svag och modlös är det Naturskyddsföreningens uppgift att likt en vallhund samla alla goda krafter som i olika frågor vill ha en snabbare miljö- och klimatomställning. När delar av näringslivet och miljörörelsen är överens, vem kan då vara emot? 

Ekoboomen går inte att stoppa. Nästa mogna fråga är att tillsammans med andra aktörer påskynda utvecklingen av 100 procent förnybar energi – där är bollen i rullning! På trafiksidan finns också en mängd aktörer som stampar otåligt i väntrummet. Här behövs en sammanhållen trafikpolitik så att man kan lita på tågen och kan veta vilken bil som kommer att gynnas skattemässigt. Med tydliga spelregler i linje med Naturskyddsföreningens förslag är många stora företag beredda att investera i biodieselproduktion. Och elbilar som drivs av egen solel är för många en efterlängtad och spännande lösning. Förbandet har redan börjat spela – är regeringen beredd att hänga på?

Svante Axelsson, generalsekreterare Johanna Sandahl, ordförande 

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.