Efter fiaskot vid klimatförhandlingarna i Köpenhamn har det lokala klimatarbetet blivit allt viktigare. För tredje gången presenterar Naturskyddsföreningen ett klimatindex, där landets kommuner rangordnas efter hur duktiga de är på klimatarbete.

– Vi vill uppmuntra föregångare och väcka kommuner som släpar efter, säger Emma Lindberg, klimat­handläggare på Naturskyddsföreningens riks­kansli. Vi vill också synliggöra positiva exempel.

På första plats i klimatindexet kom Östersund, med ett omfattande och ambitiöst klimatarbete på alla områden. Kommunen fick 69 av 90 möjliga poäng.

¬- Vi har jobbat brett i organisationen under lång tid och haft medborgarna med oss, säger Ann-Sofia Andersson, kommunstyrelsens ordförande i Östersund. Vi har ett tufft klimatmål, att minska växthusgasutsläppen med 60 procent till 2020, och har redan klarat 52 av dessa procent.

På andra plats kom Stockholm, 66 poäng. Malmö och Växjö kom på delad tredjeplats med 65 poäng.

Klimatindex baseras på en omfattande enkät som skickats ut till landets alla kommuner. 76 procent av dem svarade och har poängsatts utifrån sina svar.

– Klimatfrågan är mer mogen nu än vid den förra undersökningen 2007. Kommunerna har helt klart intensifierat sitt klimatarbete, säger Emma Lindberg.

Föreningen har specialstuderat tre områden. När det gäller klimatmål och faktiska utsläppsminskningar når fyra kommuner maxpoäng: Växjö, Södertälje, Huddinge och Botkyrka. De har klimatmål som till och med är ambitiösare än Naturskyddsföreningens krav. 54 kommuner har klimatmål som överträffar Sveriges nationella mål. Malmö och Kalmar vill minska med 100 procent till 2030.

I grenen klimatsmarta transporter och samhälls­planering fick Östersund mest poäng. Två tredje­delar av alla kommuner har en klimat­smart resepolicy och hälften av kommunerna har mer än 50 procent miljöbilar i bilflottan. Åtta procent av kommunerna har 90 procent miljöbilar eller mer. Elva procent har en utvecklad videokonferenskultur. Bilpooler till de anställda finns i 66 procent av kommunerna, 80 procent har tjänstecyklar. 23 procent har beslutat att begränsa etableringen av externa köpcentra och 60 procent av kommunerna har en översiktsplan inriktad på minskade utsläpp av växthusgaser.

Sundbyberg var bäst på energieffektivisering. Partille och Ulricehamn kom på delad andra plats

i detta moment. Det här är ett eftersatt område

i Sverige, endast elva procent av kommunerna har mål för energieffektivisering i linje med EUs mål, som i sig är relativt svagt.

– Kommunernas första stora resa var utbyggnaden av fjärrvärmen. Den andra vågen är klimatvänligare transporter, säger Emma Lindberg. En annan stor utmaning är att renovera och bygga om bostäder i miljonprogramområdena på ett energi­effektivt sätt.

Men kommunerna behöver verktyg för att gå vidare med sitt klimatarbete. Deras önskelista omfattar bland annat skarpare energikrav för ny- och ombyggnad av fastigheter och att kommunernas planarbete ska kunna underordnas klimat­målen. Ett avståndsbaserat reseavdrag för arbets­resor som gör det mer lönsamt att cykla eller att åka kollektivet till jobbet, återinförda stöd till klimat­investeringar samt höjda koldioxidskatter är andra önskemål.

– Granskningen visar tydligt att regeringen lugnt kan skruva upp klimatambitionerna med fullt stöd av kommunerna – som sammantaget ligger långt före det nationella klimatarbetet, avslutar Emma Lindberg.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.