Varorna reser allt längre på våra vägar. De senaste trettio åren har transportarbetet med tunga lastbilar mer än fördubblats i Sverige. Den tunga trafiken förväntas också fortsätta öka med 30 procent till år 2020, räknat i tonkilometer.

Något måste göras åt växande transporter och växande utsläpp. Koldioxiden omfattas av en särskild skatt. Men för utsläppen av partiklar, kolväten och kväveoxider, buller, olyckor och vägslitage saknas full täckning för den tunga trafikens verkliga kostnader.

Naturskyddsföreningen har nyligen lagt fram ett förslag till kilometerskatt för tunga fordon.

– Genom att flytta skatte¬trycket från bränslet till bilarnas körsträcka blir det återigen möjligt för våra politiker att styra lastbilstrafiken så att den inte blir en belastning för samhället, säger Svante Axelsson, föreningens generalsekreterare.

Alla fordon över 3,5 ton som färdas på svenska vägar omfattas av förslaget. Skatten differentieras efter fordonens vikt och avgasklassning. Skattenivån bör enligt SNF i genomsnitt vara minst två kronor per kilometer.

– Samtidigt bör dieselskatten höjas generellt så att den blir lika för bensin och diesel, säger Magnus Nilsson, trafikhandläggare på föreningens rikskansli. I dag har dieselbilarna en stor skatterabatt. De fordon som betalar kilometerskatt ska få tillbaka en stor del av bränsleskatten.

EUs nya vägavgiftsdirektiv ger rätt för medlemsländerna att införa vägavgifter för den tunga trafiken. Varje land får utforma sitt eget system. Men trycket är naturligtvis hårt på en gemensam teknik för att registrera fordonsrörelserna.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.