Peter Rosén hade en riktig lyckad dag i bergen norr om Trondheim i slutet av januari. Bara tjugotalet meter från gömslet kunde han följa två kungsörnar som kalasade på en rödräv i fyra timmar.

Peter Rosén har jobbat med naturfoto i Norrbotten i tio år, men är också biolog och forskare vid Climate Impact Research Centre i Abisko.

Kungsörnar jagades intensivt runt förra sekelskiftet och stammen sjönk hastigt fram till fridlysningen 1924. I dag finns en sammanhängande stam i Norge, Sverige, Finland och Ryssland. För att uppnå en långsiktigt livskraftig population har riksdagen satt ett mål på minst 600 häckande par i Sverige. 2004 uppskattades stammen till cirka 500, de flesta i norra och mellersta Sverige. Ett kungsörnspar häckar inte alla år och lyckas i genomsnitt bara föda upp en unge vartannat år.

Miljögifter är ett av de stora hoten i dag. Mänsklig förföljelse och annan störning är ett annat. Trafik och installationer som kraftledningar, transformatorer och telemaster orsakar också dödsfall, liksom trafik. Bristen på gammelskog i dagens intensivt utnyttjade skogsbrukslandskap bidrar till problemen. Kungsörnar behöver tallar äldre än 200 år för att kunna bygga bon i områden där klippstup saknas.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.