BEIJING NOVEMBER 2009. En stor skara höjdare inom kinesisk planering, inklusive två ministrar träffas. Resultatet av två års arbete av en internationell energiexpertpanel ska summeras på 20 minuter. Under presentationen visas en enda bild: den svenska kurvan för BNP 1990-2007 (upp, upp) och för koldioxidutsläpp (ner, ner).

Förslaget är att Kina ska minska sina utsläpp per BNP-enhet med 40-45 procent från 2005 till 2020. Det blir också den kinesiska regeringens beslut precis innan den stora klimatkonferensen i Köpenhamn i december.

Med lite tur och god vilja kunde detta beslut ha blivit ett startskott för seriösa förhandlingar om ett internationellt klimatavtal.

Det kan hända än.

Det spelar roll vad ett litet land som Sverige gör.

Från 2007 till 2009 föll de svenska koldioxidutsläppen med 5,3 miljoner ton. År 2010 ökade de lika mycket igen. En del beror på konjunkturen. All industriproduktion föll som en sten efter finanskraschen i september 2008. När världskonjunkturen vände uppåt, vände också utsläppen uppåt.

En del av uppgången beror också på kalla vintrar. Men en del är en trend. Särskilt märks detta genom de nya fossilgaseldade kraftvärmeverken i Malmö och Göteborg.

Öresundsverket i Malmö är 100 procent fossileldat, med gas. Första året verket var i full drift var 2010. Det var 22 år efter att riksdagen slog fast det första klimatmålet: att koldioxidutsläppen inte skulle få öka.

Men Öresundsverket släppte 2010 ut 957 183 ton koldioxid, enligt uppgifter från eu (se ruta). Det är 102 kilo per svensk man, kvinna och barn.

Och Eon betalar inte ett öre i koldioxidskatt för bränsle till elproduktionen, eftersom den alltid varit undantagen från skatt. Eon behöver inte heller betala för utsläppsrätterna förr­än år 2013. Tvärtom har Eon av staten fått rätten att släppa ut dubbelt så mycket koldioxid som de faktiskt gjorde. De »överblivna« rätterna kan säljas på marknaden för ungefär 150 miljoner kronor.

Samma sorts subvention åtnjuter företaget också för Rya kraftvärmeverk i Göteborg. Det släppte ut nästan 600 000 ton 2010, och fick också en (något mindre) slant för besväret.

Pengaregnet över fossil kraftvärme motiverades med att det handlade om högeffektiv kraftvärme.

»Högeffektivt« betyder jämfört med vanliga kraftverk. Där blir en liten del av bränslet till el; resten blir spillvärme som pumpas till havet. Idén med kraftvärme är att man verkligen använder spillvärmen till att värma bostäder och lokaler.

Men det är tveksamt om Öresundsverket ens kan räknas som kraftvärmeverk. 2010 producerade det 2,5 TWh el och 0,7 TWh värme. Verket var igång i juli, då malmöborna inte använder så värst mycket värme. I stället värmdes Öresund.

Alla andra kraftverk och kraftvärmeverk måste köpa utsläppsrätter för varje ton de släpper ut. Däremot slipper de koldioxidskatt för elen och den mesta skatten också för den del av energin som anses gå till värme. Trots att biobränslen dominerar i fjärrvärmen så eldas det en hel del fossilbränslen. På listan över de största utsläpparna finns kraftvärmeverk i Västerås (stenkol) Vattenfall-Uppsala (kol, torv och avfall), Eon-Örebro (torv).

Har det då inte funnits alternativ till fossila bränslen i nya kraftvärme­verk? Jodå. Vindkraften byggs nu ut i snabb takt, men tio år efter Danmark och Tyskland. Biokraftvärme har byggts på många håll; till exempel ersattes hälften av koleldningen i Västerås med en biopanna år 2000. Fler är på gång, i till exempel Lund, Sigtuna och Gävle.

Dessutom sjunker elförbrukningen sakta sedan år 2001.

Men energiföretagen behöver bevisligen väldigt starka signaler för att ge upp sina fossila vanor.

Ingen svensk regering har klarat av att säga detta tillräckligt tydligt tillräckligt länge.

Våra politiker är resonabla, och utgår från att andra människor också är resonabla. Det är en farlig hållning när de möter Eons lobbyister. De låter resonabla, men det är just vad de har betalt för. De låter som om de är ute efter att ta och ge och finna en lösning som är acceptabel för alla parter.

Men medan politiker har tusen saker att ta ställning till så innehåller lobbyistens »att göra«-lista några få punkter. Argument och principer kan bytas ut hur som helst, det är resultatet som räknas.

EON VILL HA EN GASLEDNING till Mellansverige. Det har Eon och dess föregångare tjatat om i 40 års tid.

Men de kan inte säga rakt ut att deras fossila energi ska ersätta förnybar energi.

Därför försöker Eon hävda:

– att gasen ska ersätta kol och olja i svensk industri, fast det finns väldigt lite kol och olja där.

– att svenska gaskraftverk ska ersätta kolkraftverk i andra länder. Den fråga som då inte ställs är varför inte andra kan bygga gaskraftverk själva, närmare gaskällorna – eller satsa på förnybart.

Sägs sådant tillräckligt många gånger så går det hem. Den 17 mars beslutade regeringen att ge tillstånd för Eon att förlänga den västsvenska gasledningen med en avstickare från Gislaved till Jönköping. Olika regeringar har segat med frågan sedan ansökan 2004. Om ledningen utnyttjas till full kapacitet, 15 TWh så innebär det tre miljoner ton extra utsläpp av koldioxid.

Men det blir kanske svårt för Eon att sälja gasen för på nyårs­afton 2012 är det slut med gratis utsläppsrätter för el och värme. eus mål är att minska växthusgasutsläppen med 20 procent från 1990 till 2020. Om det skärps till 25 eller 30 procent, som flera EU-länder vill, så blir det dyrt att elda fossilgas.

Våra politiker kan välja att låta Bryssel bestämma, eller de kan välja att sätta stopp för mer fossil genom att låta all el och värme betala full koldioxidskatt. Kol och torv skulle försvinna illa kvickt från Västerås, Stockholm, Uppsala med flera platser. Det skulle ersättas med biobränsle. Bara genom att beskatta torven rätt skulle utsläppen skäras ned med 1,5 miljoner ton – lika mycket som en halv miljon bilar släpper ut.

Trafikutsläppen minskade 2009, vilket Andreas Carlgren tog åt sig äran för, men också den trenden bröts 2010. Enligt Trafikverket ökade trafikutsläppen med 100 000 ton. Bilarna blir snålare, men trafikmängden växer.

Den största källan till koldioxid är industrin, eller rättare sagt några få industrier: malm/stål, cement och kalk samt raffinaderier.

De totala koldioxidutsläppen var 2010 ungefär 52 miljoner ton. Av det stod SSABs tre masugnar i Luleå och Oxelösund för 5,6 miljoner ton, eller elva procent. Deras uppgift är att omvandla järnoxid (malm) till järn. Det gör de med kol och koks.

Det finns givetvis renare bränslen än kol, men de är dyrare. I Luleå eldar man upp de oförbrända gaserna från koksning och masugnar och gör lite el och värme av den. Om man i stället återförde gasen till processen skulle man kunna spara 25 procent kol, och därmed minska utsläppen av koldioxid med 25 procent.

Men SSAB har rätt att öka sina utsläpp med 1,5 miljoner ton.

En annan stor utsläppare är cement- och kalkindustrin med 2,8 miljoner ton. En stor del av dessa utsläpp beror på att koldioxid avgår ur kalkstenen (kalciumkarbonat) när den bränns. En annan stor del beror på vilket bränsle man använder.

Det finns renare förbränning. Det finns alternativa byggnadsmaterial. Det finns byggmetoder som kräver mindre cement. Det finns alternativ till kalkbaserad cement.

Men inget pekar dit just nu. Industrin har tilldelning att öka utsläppen med 600 000 ton, och det gör de nog om konjunkturen fortsätter uppåt.

Raffinaderierna släppte 2010 ut 2,9 miljoner ton men har utsläppsrätter för ytterligare 200 000 ton.

Och medan gratis utsläppsrätter försvinner för el och värme så finns de kvar till 2020 för tung industri, i generös tilldelning.

Alltså, i sammanfattning: Utsläppen från trafiken ökar. Utsläppen från el och värme riskerar att öka med mer gas, även om en del kol och olja går bort. Utsläppen från industrin ökar genom ökad global efterfrågan på stål, cement och oljeprodukter.

Om Sverige ska vara det goda exemplet, till exempel för Kina, så är det bråttom med ny politik.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.