– En chock!

När vice statsminister Åsa Romson talar om budgetomröstningen i december finns det fortfarande darr på rösten. Regeringen tyckte sig ha fått mandat från svenska folket att regera. Att då inte få igenom sina reformer var verkligen tragiskt, förklarar hon.

Men politiken rullar vidare.

Decemberöverenskommelsen innebar att regeringen tvingades arbeta efter alliansens budget. Följden blev att anslagen till Åsa Romsons departement bantades med 22 procent. Särskilt stor blev minskningen av anslagen till skydd och skötsel av värdefull natur, minus 43 procent eller en miljard.

Snart, den 15 april, väntar vårbudgeten. Kommer då regeringen kunna återhämta den miljösatsning som gick förlorad i december?

– Skyddet och skötsel av värdefull natur och mångfaldsinsatser behöver ökade resurser, men det är inte säkert att vi kan återställa fullt ut i vår.

Hon talar om en stegvis återhämtning.

– Flygskatt och vägslitageavgift var ju uppe redan i höstas. Någon av dem kommer med men knappast till kommande halvårsskifte.

Det är eftermiddagsfika i riksdagens café. Snart, klockan 16, sätter sig miljöministern utan ombyte på cykeln och trampar iväg längs Söder Mälarstrand över Liljeholmsbron och vidare till förskolan i Hägersten. Det är långt ifrån alltid hon kan hämta, men hon är mån om att göra det så ofta det går.

– Vi försöker ha en jämställd fungerande familj. Vi städar själva, lagar mat och ger familjen tid, det är bra. Jag är glad att vara småbarnsförälder, det gör det nödvändigt att tänka på annat än jobbet.

På kvällen sätter hon telefonen på ljudlös och läser meddelanden först på morgonen. Det är inte bra att fatta beslut med tömd hjärna, menar hon. Men det händer ändå att frågorna dyker upp, på natten.

– Det är klart att det finns politiska frågor som man ibland tar med sig lite för långt. Jag lider väl också lite av det som stora delar av svenska folket gör, ligger vaken ibland, men jag kan också säga att jag vissa nätter faktiskt knäckt en del frågor.

Åsa Romson växte upp i villaförorten Rönninge. Föräldrarna gillade natur och friluftsliv. Fadern var hängiven orienterare och Åsa blev mycket framgångsrik med karta och kompass i klubben Hellas.

Efter grundskolan sökte hon till teatergymnasium.

– Jag minns att min syokonsulent varnade mig för en sådan utbildning. Ni blir bara arbetslösa, sa hon. Men jag har haft en stor nytta av den skolan. Inom estetiken tillåts man att växa som människa.

Samhällsintresset växte sedan snabbt när hon började på universitetet. Framför allt blev hon engagerad i internationella rättvisefrågor. Så småningom blev det juridik. Hon doktorerade 2012 med en avhandling om hur internationella handelsregler kopplar till miljön.

Åsa Romson beskrivs som en person som hinner mycket. När hon pratar blir det lätt många ord per mening. Ibland drunknar kärnan i blommiga ordflätor. Själv beskriver hon sig som politiker men också akademiker och forskare.

Det är länge sedan miljöpartiet stormade in i riksdagen med musik och näbbstövlar, men partiet har väl alltid haft en fri position. Hur är det då att lämna den och gå över till att också representera den yttersta makten?

– Det är spännande. Och svårt, allt annat vore lögn att säga. Men jag är fylld av den gröna rörelsens kraft att förändra. Våra verktyg att förändra är bättre än någonsin. Partiet har kommit i maktställning i fler kommuner och landsting. Ingen kan riktigt utvärdera vad detta betyder nu, men vi kommer att lära oss mycket på den här resan.

Hon tvekade aldrig när hon valdes till språkrör, inte heller inför möjligheten att bilda regering. Och på frågan om det skulle kunna bli ett alternativ att lämna regeringen före nästa val är hon tydlig.

– Det vore förödande. Per Gharton har skrivit om hur det går för gröna partier som hoppar av regeringar. Det går, kort sagt, inte bra.

Hösten började motigt. Förslaget att stänga Bromma flygplats och idén att stoppa Förbifart Stockholm fick mothugg och regeringspartnern var ingen nära vän i de sammanhangen. Och så skrev tidningarna om giftig båtbottenfärg på hennes och sambons skuta.

– Att man blir granskad som ny minister är inte så konstigt. Det blir man redan som språkrör kan jag berätta. Jag försöker vara öppen med allt, och att bottenfärgen jag och min sambo använde inte var den bästa är ännu inte fastställt. Men sådana skriverier kan ju stå i vägen för budskapet.

Budskapet, ja. Miljöministerns politiska agenda toppas av klimatarbetet. Här hoppas hon få med sig stora delar av alliansen. Nyligen tillsatte hon erfarne Anders Wijkman som pådrivare av ett nytt klimatpolitiskt ramverk.

– Hur stor del av alliansen vi kan få med kan jag inte svara på, men jag konstaterar att direktiven till Wijkmans utredning till stora delar är tagna ur Färdplan 2050 som alliansen stod bakom. Men det finns ett antal knäckfrågor.

Till knäckfrågorna hör hur mycket klimatpolitiken ska omfatta frågor som görs utomlands. Hur ska man till exempel räkna skogens tillväxt i kolbalansen? Miljöpartiet vill inte räkna in den i utsläppsbudgeten.

Vad är egentligen regeringens klimatmål?

– Vi ska ned till hållbara utsläppsnivåer. I regeringsförklaringen står ingen siffra. Det är medvetet. Hade vi satt en siffra hade vi gått före den analys som handlar om Sveriges ansvar och förmåga. Den vill jag ta i ett bredare sammanhang och lite mer seriöst. Vi måste komma bort från otyget att svenska politiker slår varandra i huvudet med siffror. Jag är mer intresserad av vad som verkligen händer än flashiga mål.

Hon påpekar att Riksrevisionen haft skarp kritik av klimatpolitiken, särskilt möjligheten att följa upp den.

– Även vi rödgröna var naiva.

I december hålls FN:s nästa stora klimatmöte i Paris. Motsvarande föregående möte var i Köpenhamn 2009. Sällan har väl besvikelsen hos miljörörelsen varit så stor som efter det mötet. Hur tror hon då att klimatkämpar kommer att känna sig efter Parismötet?

– Jag hoppas att vi då ändå står med ett rättvist rättsligt bindande avtal. Men jag ser i dag inte hur Paris ska kunna leverera både siffror och ramverk, jag är ändå glad om ramverket blir klart. Jag hoppas att alla, miljörörelsen, länder, kommuner, företag och enskilda ligger på. Det vore en hjälp.

Ser du att miljörörelsen mognat i synen på FN:s roll?

– Jag hoppas det. Allt beror på vilken måttstock man har. Man ska inte ha för höga förhoppningar och tro att Paris löser allt. Det är de konkreta reformerna som är viktigast, det är där det sker. Jag vill se ett dynamiskt ramavtal som pushar länder att bättra sig, inte bara siffror. Läget är bättre än 2010. Exempelvis har nu utsläppen från energisektorn för första gången stannat av.

Den stora satsningen blir att säkerställa klimatarbetet i Sverige, anser miljöministern. Kommuner och företag är i dag mer engagerade än någonsin. Det gäller att stödja detta och skala upp med statliga pengar, förklarar hon.

– Sverige har i dag ett stort överskott av utsläppsrätter, 65 miljoner ton som vi vill kassera. Det visar att politikerna tidigare var allt för räddhågsna när målen sattes.

Alla miljöministrar före Romson har hamnat i mer eller mindre svåra lägen gentemot finansdepartementet. Hennes företrädare Lena Ek (C) sa alltid ”vi” om regeringen även om hon inte själv delade dess uppfattning. MP-ministern har uttryckt sig friare. I vargfrågan drev hon kring årsskiftet exempelvis en helt annan linje än landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S).

En månad senare presenterade hon och landsbygdsministern tillsammans nya tag för vargpolitiken. Vad som är en långsiktigt hållbar vargstam ska utredas på nytt och en permanent vargkommitté ska tillsättas, bland annat.

Miljörörelsen var överlag positiv. Centern svarade med hårda angrepp. Socialdemokraterna måste sluta upp bakom sin miljöminister.

– Jag tror att den regering som kan stöta och blöta frågan och följa en utveckling där det rör på sig, väcker respekt.

Men hur är det då med kärnkraften? Inom partiet finns det en stark förväntan att man i god tid inför nästa val ska kunna visa upp något som kan beskrivas som en seger. Åsa Romson är tydlig med att miljöpartiet inte kan sitta i en regering som bygger mer kärnkraft. På frågan om hon kan sitta i en regering som inte lyckas avveckla två verk under mandatperioden svarar hon:

– Vi har gjort en analys av energipolitiken och den säger att vi ska ha 100 procent förnybar energi på sikt. Konsekvensen av det kommer att vara att två, ja kanske tre reaktorer, stängs inom en hyfsat kort period. Men miljöpartiet har inte gått till val på att politiskt stänga ett visst antal verk. Läs vårt valmanifest! Vi säger att vi ska föra en politik för ett förnybart och hållbart energisystem där flera reaktorer stängs.

Åsa Romson ser framför sig en utveckling där ekonomin kommer att stänga ned något eller några verk. Tidpunkter vill hon inte gå in på. Hur kommer det då att se ut när nästa val närmar sig? Kommer miljöpartiet då att komma ut som ett starkare miljöparti än centern?

– Miljöpartiet har skyhögt högst förtroende i miljöpolitiken, men det är klart att vi måste leverera.

Milstolpar

1993

Blir som 21-åring invald i Grön ungdoms förbundsstyrelse.

2006

Avslutar en period som gruppledare för MP i Stockholm med att genomdriva försöket med trängsel­avgifter.

2010

Blir riksdagsledamot.

2011

Väljs till nytt språkrör för MP tillsammans med Gustaf Fridolin.

2012

Var kanske det mest spännande året, disputerade, fick en son.

2014

MP får 6,9 procent i riksdagsvalet. Romson blir klimat- och miljöminister.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.