– Potentialen att minska klimatpåverkan från maten är mycket stor, säger Thomas Angervall, chef för miljögruppen inom industriforskningsinstitutet, Sik.

Sik har arbetat med livscykelanalyser av livsmedel sedan 1993 och har i dag en databas som omfattar runt 100 livsmedel. Diagrammet intill visar hur Sik beräknar olika livsmedels klimatpåverkan. Stapeln för nötkött talar sitt tydliga språk. Och utvecklingen i alla så kallade välståndsländer går mot en ökad köttkonsumtion, särskilt snabb är ökningen i länder som Kina och Indien. En minskad köttkonsumtion vore bra för klimatet, det vore också bra för hälsan.

Enligt undersökningar är var fjärde svensk beredd att göra klimatval när de väljer sin mat. Detta tycks ha gått upp för livsmedelsbranschen som nu arbetar hårt med frågan. Sik har till exempel tagit fram värden för 100 av Icas egna märkesvaror.

Hur ska man då handla klimatsmart?

– De bästa generella råden är att undvika flygtransporterat och mat från fossilt uppvärmda växthus, minska på bottentrålad fisk och skaldjur och handla närproducerade säsongsprodukter. Vi bör även äta mer svenska rotfrukter, baljväxter och frukter samt betrakta nötkött som något exklusivt, säger Thomas Angervall.

Köttfrågan har till och med fått några att föreslå att en köttskatt borde införas. Kristina Mohlin på Chalmers föreslår en köttskatt på cirka 16 kronor per kilo. Jens Holm, EU-parlamentariker för vänsterpartiet tycker att Sverige ska driva frågan i EU.

– En köttskatt borde inte vara kontroversiell. Jag vill göra den till en svensk hjärtefråga i EU, sa han på ett seminarium om EUs miljöpolitik som Naturskyddsföreningen nyligen ordnade.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.