DET ÄR själva landskapet som sannolikt är jordbrukets starkaste bidrag till en levande landsbygd. Det visar en ny rapport från Jordbruksverket (2016:6) som sammanställt aktuell svensk och internationell forskning inom området.

Att det varierade jordbrukslandskapet med betesmark, skog och odlad mark lockar individer och företag till lands-bygden är en återkommande slutsats i rapporten. Bland annat amerikanska och schweiziska studier visar att natur-sköna landsbygdsområden har god befolkningstillväxt och ökande inkomstnivåer, något som inte gäller för det ensidiga och storskaliga landskapet.

Naturvärden har också betydelse för fastighetspriser och var hushållen väljer att bo. Konsumenters betalningsvilja för att bo i och besöka landsbygden har också tydligt samband med varierad landskapsbild och förekomst av djur på gårdarna.

På den svenska landsbygden går dock utvecklingen åt ett annat håll i dag. I många områden hotas betesmarker av nedläggningar och brist på djur. I andra blir besättningarna i stället större och produktionen mer ensidig och intensiv.

– Det är två farliga spår för landsbygdsutvecklingen, säger Emelie Hansson, sakkunnig inom mat och jordbruk på Naturskyddsföreningen.

I dag pågår arbete med en ny nationell livsmedelsstrategi och den unika svenska beteslagstiftningen har gjorts mer flexibel. Det finns röster i debatten som vill sänka lagkraven.

– Vi vill i stället se en stärkt lönsamhet för jordbruks­före­tag som bygger natur- och kulturvärden. Det är både miljösmart och ger en levande landsbygd. Djur som betar mår också bättre, håller sig friskare och behöver mindre antibio­tika, säger Emelie Hansson.  

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.