Annons
Låt ingen ta risker med ditt dricksvatten!

Låt ingen ta risker med ditt dricksvatten!

Finns det bekämpningsmedel i ditt kranvatten? Det mest sannolika svaret på den frågan är: ingen aning. De flesta kommunala vattenverk kollar inte.

Det finns inget nationellt övervakningsprogram för bekämpningsmedlen i miljön. Det görs inga systematiska provtagningar i vattendrag och grundvattenreservoarer. Sverige har inte, till skillnad från exempelvis Holland, gränsvärden för bekämpningsmedel i vatten.

Vissa bekämpningsmedel kan inte spåras i miljön, trots att det måste finnas en analysmetod för att ett medel ska tillåtas. I praktiken kan den dock vara så komplicerad eller kostsam att inget laboratorium utför den. Så förhåller det sig exempelvis med de stråförkortningsmedel som används i spannmålsodling.

Det finns inte längre något nationellt referenslaboratorium som kan göra alla nödvändiga analyser. Det lab som fanns på lantbruksuniversitetet har avrustats. Kemikalieinspektionens resurser för att arbeta med bekämpningsmedel har skurits ned. Forskningspengar har dragits in.

Samhället agerar som om problemet vore löst. Det är det inte. De två senaste åren har försäljningen av bekämpningsmedel till jordbruket ökat. Den nedåtgående trend som rått sedan slutet av 1980-talet är bruten. Samtidigt måste man komma ihåg att minskningen till stor del berott på att moderna preparat används i mycket mindre doser än de gamla. Mängden kemikalier minskar på papperet, samtidigt som den behandlade arealen ökar. För tio år sedan besprutades varje hektar åker i genomsnitt 1,7 gånger. Nu är samma siffra 2,6 gånger.

Alla nya preparat bryts inte ner så behändigt i miljön som tillverkarna påstod när de fick klartecken. Det har många av de kommuner som faktiskt kollar sitt vatten fått erfara. Vatten- och avloppsverksföreningen rapporterade nyligen att drygt hälften av landets kommuner hittat rester av bekämpningsmedel antingen i råvattnet eller i dricksvattnet. Det handlar om sammanlagt 87 kommunala vattenverk. Nästan hälften av dem har någon gång uppmätt bekämpningsmedelshalter över den gräns där Livsmedelsverket anser att åtgärder måste vidtas.

Jordbruket bär långtifrån hela skulden till problemet. De två ämnen som påträffas oftast, atrazin och diklorbenil, kommer från totalbekämpningsmedel som aldrig använts på åkrarna. De är förbjudna sedan tio år, men ingenting tyder på att halterna i grundvattnet är på väg att klinga av.

De halter som påvisats är så låga att det inte finns skäl att tro att vattnet är skadligt. Men, som livsmedelsverket deklarerar, bekämpningsmedel i dricksvatten kan inte accepteras ens när halterna är mycket låga och inte innebär hälsorisker. Det är den enda rimliga inställningen i en tid när vi ser allt fler hälsoeffekter – hormonrubbningar, minskad spermieproduktion, allergier – av att vi lever i ett dis av kemikalier.

Varför ta en onödig risk? Det går att odla utan bekämpningsmedel. Tusentals ekologiska bönder visar detta i praktiken, varje dag. Just nu, under Miljövänliga Veckan, finns Naturskyddsföreningens medlemmar ute i livsmedelsbutiker landet runt för att uppmana konsumenter att markera sin motvilja mot kemiska bekämpningsmedel genom att välja Kravmärkt. Stödet för den ekologiska odlingen och efterfrågan på produkterna kommer att fortsätta att öka.

Konsumenterna är på god väg att ta sin del av ansvaret. Nu väntar vi på att myndigheter och politiker ska inse att det inte räckte att förbjuda DDT. Kommunerna måste få krav på sig att regelbundet kolla sitt dricksvatten. Sverige måste införa gränsvärden för bekämpningsmedel i vatten och upprätta ett kontrollprogram som håller koll på bekämpningsmedlen i miljön. Kemikalieinspektionen måste få resurser och mandat att stå emot EUs försök att få Sverige att tillåta tidigare förbjudna bekämpningsmedel.

Allt grundvatten ska hålla god dricksvattenkvalitet, heter det i ett av Sveriges nyligen beslutade 25 miljömål. Det är bra. Låt oss, förslagsvis, börja med att se till att dricksvattnet håller dricksvattenkvalitet. Trenden mot mer gifter i jordbruket måste brytas.

FOTNOT Kemisamhället har många ansikten. Läs om kemikalierna i våra hus, se artikeln ”Segt miljöarbete i byggsektorn”.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Artikeln publicerades i