Fem frågor om den storsäljande laxen

1. Är det inte bättre att äta lax än nöt- och griskött ur klimatsynpunkt, fisk är ju en effektivare proteinbildare än kor och grisar?

Jo, så är det, men odlad lax för med sig många andra miljö­problem.

Mer än 90 procent av laxen i svenska butiker är odlad i norska fjordar. Laxen matas med vild fisk, bland annat från Peru där bestånden fiskas allt för hårt. Odlingarna bidrar därför till överfiske och en orättvis fördelning av de marina resurserna mellan nord och syd.

Odlingarna sprider också parsiter som laxlöss till vilda laxar. Sjukdomar får också lätt fäste i odlingarna.

Laxar från odlingar rymmer och beblandar sig med vilda bestånd i lekälvarna. Laxyngel, smolt, som kommit till genom att odlade laxar blandat sig i leken ger yngel som ofta har dålig vandringinstinkt och dålig överlevnad.

Den vilda laxen som redan är starkt hotad påverkas negativt.

I dag arbetas det hårt för att den vilda laxen ska räddas. EU vill stärka de vilda bestånden.

2. Hur ska jag då bete mig i butiken? Finns det någon lax jag kan köpa?

Både Naturskyddsföreningen och WWF – Världsnaturfonden – anser att odlad lax kan ätas sparsamt. Lax bör betraktas som lyxmat, som den ansågs vara tidigare.

3. Det finns väl också krav­odlad lax?

Ja, och den får grönt ljus i fiske­guiderna. Kravodlingarna är lite bättre men dessa odlingar är inte heller utan problem. De ekologiskt odlade laxarna matas med fiskrens av exempelvis torsk. Det fungerar i liten skala, men det skulle inte fungera som generell lösning.

4. Kan det inte bli bättre ordning på odlingarna framöver?

Odling av fisk, vattenbruk, är en näring som omhuldas av politiker och samhällsplanerare, både i Sverige och på EU-nivå. Potentialen för förbättringar anses vara stor. Just nu pågår ett nationellt arbete inom Jordbruksverket med att ta fram åtgärder för ett svenskt vattenbruk. Naturskyddsföreningen har varit delaktig i processen.

Ska svenskt vattenbruk växa måste det vara hållbart, det vill säga bygga på arter som inte kräver vildfångad fisk som föda och bedrivas på ett sätt som inte skadar den lokala miljön, till exempel i stängda system.

5. Finns det inga nya idéer om laxodling?

Danska laxodlare har börjat pröva landbaserad laxodling. Metoderna utvecklas i USA och Canada. Laxen odlas i stora bassänger med vatten som hela tiden recirkulerar och renas. Metoden kan lösa en rad av laxodlingens problem. Ingen övergödning, inga parasiter och inte heller mediciner eller hormoner behövs.

Det forskas också kring nya foder till odlad rovfisk. Många hoppas nu bland annat på att musslor ska kunna bli ett miljövänligare foder. Med mer kunskap kan nya fiskodlingar kanske bli en motvikt till den stora köttproduktionen.

Fakta: Ellen Bruno, sakkunnig marina ekosystem, Naturskyddsföreningen

ASC för odlad fisk

Vild fisk miljömärks av MSC, Marine Stewardship Council och odlad fisk har börjat certifieras av ASC, Aquaculture Stewardship Council. Det finns i dag ibland ASC-märkt pangasius i butikerna. ASC-kriterier för lax finns klara men ännu är ingen certifiering beslutad. Många norska laxodlare har satt som mål att deras lax ska klara ASC-kraven inom några år.

WWF har anslutit sig till ASCs certifiering.

– Vi gör i dagsläget en tuffare bedömning än ASC vad det gäller lax, jätteräkor och pangasuis, men inget utesluter att ASC skärper sig framöver och att vi då omprövar vår inställning, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Större än laxen

I tropikerna odlas stora mängder av pangasius och tilapia. Globalt sett är de arterna mycket vanligare på matbordet än vad laxen är. Dessa fiskar skulle kunna odlas på ett mer hållbart sätt, men de flesta odlingar får ännu så länge underkänt i en miljögranskning. För två år sedan avslöjade Sveriges Radio allvarliga miljöproblem i de stora odlingarna i Sydostasien.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.