Det syns ett litet ljus i tunneln för den vitryggiga hackspetten. I år har det varit tre säkra häckningar, och en mycket sannolik, som resulterat i sammanlagt sju ungar, året innan var det bara två häckningar i det fria. I avelsanläggningen på Nordens Ark i Bohuslän har ytterligare åtta par häckat. Det gör att man i år har kunnat fördubbla utsättningen av ungar vid Dalälven och i Värmland, jämfört med förra året.

Vitryggen är en så kallad paraplyart, dess livsmiljö, lövrika skogar med gott om stående död ved är också livsmiljö för drygt 200 andra hotade arter. Ett antal lämpliga vitryggsskogar återskapas nu genom frivilliga avsättningar av Bergvik skog och Sveaskog. Men de insatserna kommer inte att räcka.

– Trots ingående kunskaper om artens miljökrav och ekologi är vitryggen akut hotad av dagens skogsbruk, säger Kristoffer Stighäll, ansvarig för projekt Vitrygg inom Naturskyddsföreningen. Utan omfattande förändringar av skogsbruket och omfattande skydd av lämpliga skogsområden kommer vitryggen inte att kunna finnas kvar i landet.

Enligt beräkningar i norska studier krävs minst 150 revir som omfattar sammanlagt 225 kvadratkilometer med lämplig lövskog för att upprätthålla en minimipopulation på 250 hackspettar. I dag finns kanske tio revir med tillräcklig kvalitet för lyckade häckningar.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.