KONFERENSEN började med ett konkret och vackert exempel på att föreningen kan göra skillnad: Kretsordförande Kurt-Anders Johansson ledde en exkursion i orkidéparadiset Nohlmarkens naturreservat strax utanför Skövde.

För trettio år sedan var de gamla ängs- och betesmarkerna på väg att växa igen med skog och sly. Kurt-Anders fick i stället med sig entusiasterna i kretsen och markägaren kommunen i en lyckad restaurering som sedan följts av årlig slåtter. Den görs så sent som i oktober för att ge växterna tid att sätta frö.

— Vi kör ut ungefär tusen lass gräs varje år med fyrhjuling. Tufft ibland, men vi jobbar med glädje, berättar Rolf-Göran Carlsson som leder arbetslaget.

I dag växer 300 arter, varav 42 rödlistade, på sex hektar. Arton är orkidéer — antagligen svenskt rekord för en så begränsad yta. Våren har varit kall och nu fick vi nöja oss med att se färgstarka Adam och Eva och Sankt Pers nycklar bland mängder av gullvivor. Senare på säsongen dominerar kärrknipprot och brudsporre och här finns rariteter som äkta nattviol, flugblomster och honungsblomster.

Biologisk mångfald är viktig, det visade en omröstning på konferensen. När deltagarna gruppvis prioriterade vilka frågor förening-en ska jobba med framöver såg topp-5 ut så här: 

1. Biologisk mångfald,

2. Klimat,

3. Vatten,

4. Omställning till hållbart samhälle,

5. Skog.

Hela konferensen handlade om framtidsfrågor och inspel till föreningens viktigaste styrdokument: verksamhetsriktlinjerna (VRL).

— Det har gått ut en enkät till medlemmarna innan där de har fått utvärdera och prioritera vilka frågor de tycker är viktigast. I passen på konferensen kunde deltagarna gå djupare och prata strategier och mål, säger Lisa Silver, projektledare VRL.

Diskussioner och workshoppar är grundligt dokumenterade, men analysen som styrelsen ska ta del av är inte klar.

— Vi är verkligen mitt i processen. Det är dags att så fröer. Vilken roll ska föreningen spela? frågade ordförande Johanna Sandahl.

Miljöminister Karolina Skog, som gästade konferensen, konstaterade att Naturskyddsföreningen behövs för att få in naturen i människors hjärtan, men också som pådrivare med mycket kunskap.

Själv lyfter hon fram konsumtion och transporter som viktiga framtidsfrågor. Hon tipsade kretsar om att jobba med parkeringspolitik.

— Det är otroligt effektivt, i Malmö nådde vi lika bra resultat den vägen som trängselskatten gjorde i Stockholm. 

Skogsstyrelsens beslut att ”pausa” inventeringen av nyckelbiotoper (se rutan intill) var ett hett diskussionsämne på konferensen. På direkt fråga hoppades ministern på en lösning inom kort men bad om tålamod.

— Ni gör ett jättebra arbete som hjälper till med inventeringar. Det är inte okej att avverka skog med höga naturvärden.

Hon efterlyser hållbarare skogsbruk och kunskaper från naturvården, men också förståelse för behovet av att bruka skog.

— Jag är chockad över tonen i skogsdebatten, parterna står väldigt långt ifrån varandra.

FÖRENINGENS NYA generalsekreterare Karin Lexén tog bland annat upp vattenfrågor: bekämpningsmedlen som förgiftar men också tillgången som minskar.

Tre inspirationstalare gav idéer om hur föreningen kan breddas. Kawa Zolfagary provocerade med sitt perspektiv som naturhatare, men ändå miljövän, och menade att föreningen måste synas på nya, oväntade platser. Fältbiologernas ordförande Johan Andersson vill se mer ungdomsinflytande och forskaren Lisen Selander tipsade om digitalt engagemang.

Fyra eldsjälar fick utmärkelsen Silverfalken: Isabella Katsimenis, Luleå, Ebba Werner, Halmstad, Charlie Wijnbladh, Saltsjöbaden och Kurt-Anders Johansson, Skövde. Kurt-Anders avslutade hela konferensen med ännu en orkidéexkursion i Nohlmarken. 

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.