Upplyst natt

Under långfärder observerar jag ibland byggnader som har stora strålkastare riktade mot himlen. Ibland tända varje natt. Kan dessa strålkastare påverka nattflygande djur? 

Lena Olsson Floberg 

SVAR:Ljusföroreningar har förvandlat natten, den är inte längre svart och stjärnorna blir allt svårare att se. I Europa lever över hälften av oss i områden där Vintergatan inte syns på natten. Det finns många bevis för att fåglar i stora antal lockas till höga byggnadsverk med ljuskällor som kommunikationsmaster, fyrtorn och gasfacklor vid oljefält. Under en januarinatt dog 5 000-10 000 lappsparvar efter en kollision med tre kommunikationsmaster i Kansas. Men det finns också fåglar som gynnas av starkt upplysta omgivningar. En studie i Skottland visade att vadaren rödbena hade lättare att hitta mat i upplysta områden, förmodligen för att de kunde söka föda med hjälp av synen och inte bara med känseln i näbben. Även nykläckta havssköldpaddor kan få problem genom att ta fel på ljus från strandhotell i stället för att söka sig till den ljusreflekterande vattenytan. Vad kan man då göra för att minska problemen? Belysning ska helst riktas nedåt där den gör nytta. Man kan minska ljusnivåerna, genom att släcka ned helt eller byta ut ett konstant ljus mot ett blinkande eller till lampor med ljus av en annan färg. 

Fåglar skadar markis

Fåglar hackar sönder terrassmarkisen som suttit i 10 år. Vi har fått flera hackskador just i år. Vad kan vi göra?

Kjell Ödbrand 

SVAR: Jag tror att fåglarna uppfattar markisen som lämplig att hämta bomaterial från (nu när impregneringen börjar släppa). De kan också hitta föda där, insekter som söker sig till ljuset från huset eller frön som ramlar ned från träd, hamnar på markisen och blir ett smörgåsbord för fåglarna i gryningen. Ny markisväv och att hålla rent på markisen kan hjälpa.  

Ringmärkt falk?

Jag såg en pilgrimsfalk som var ringmärkt på bägge benen. På vänster ben en gul ring. På höger ben en röd (kopparröd) ring. Jag såg den utanför Nyköping. Undrar om ni vet var den kom ifrån?

Björn Johansson

SVAR: Peter Lindberg från vårt Projekt pilgrimsfalk hälsar att det är en falk som ringmärktes i norra Finland sommaren 2014. Hade du kunnat läsa bokstäverna på den stora ringen så hade vi kunnat säga exakt från vilken plats den kom. I år sattes nytt rekord i antal ringmärkta ungar i Sverige: 312 stycken, varav 289 med färgringar.

Vad stubben berättar

Varför ser det ut som att stubben har grenar inne i stammen?

Birgit Elfstrand

SVAR: Bilden visar en granstubbe som måste ha avverkats med en motorsåg eftersom ytan är lite ojämn (en skördare ger en slät yta). Stubbar kan också bildas naturligt genom att träd drabbats av olika svampar och med tiden blåser omkull. Grenar bäddas in djupt i stammen eftersom träd växer genom att nya skikt skapas på bredden. På bilden ser man rester av invallade kådrika grenar som bättre klarat av angrepp från olika insekter och svampar och blivit kvar. Träet i stubbens bas är oftast tjärrikt och är bra ved (torrved, tjärved). Granstubbar bryts sakta ned inifrån, till skillnad från tallstubbar. En gran på 80 år är cirka 20 meter hög och 35 cm i diameter vid roten. Den har då ungefär 3,5 miljoner barr. En stubbe behöver 40 år för att förmultna. När den är nysågad lockar den med förföriska dofter av terpinener och etylalkohol ett helt batteri av olika skogsinsekter, barkborrar, bastborrar och snytbaggar som parar sig och lägger sina ägg under barken. Svampar som vedmussling, violticka och blödskinn bryter ned cellulosan så att vedämnet lignin tar över vilket ger rotveden en rödbrun färg.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.