Anläggningen kan liknas vid ett jättelikt mikroskop. I stället för ljus används neutroner som ljuskälla. Dessa utvinns ur kvicksilveratomer som spjälkas i en partikelaccelerator. Neutronerna användas för att undersöka olika material, allt från proteiner till supraledare.

Det europeiska forskningskonsortium som driver projektet har ännu inte beslutat var anläggningen ska hamna, men Lund är en av aspiranterna. Om anläggningen hamnar i Sverige har regeringen lovat att stå för tre miljarder av investeringskostnaden på totalt elva miljarder.

Det främsta orosmomentet är den stora användningen av kvicksilver. Upp emot 40 ton kan komma att användas under anläggningens livstid. Sönderdelningen av kvicksilvret skapar också långlivade radioaktiva ämnen som måste tas om hand.

– Kvicksilver är en otroligt giftig metall som Sverige har jobbat hårt för att avveckla, både nationellt och internationellt. Därför är det märkligt att det nu plötsligt är okej att använda så stora mängder kvicksilver i en anläggning, och att dessutom placera den så nära bebyggelse. Detta blir den största kvicksilveranvändningen i Sverige, säger Linda Birkedal, ordförande i Lundabygdens Naturvårdsförening.

Föreningen vänder sig också mot att det inte planeras någon säkerhetszon runt anläggningen, vilket finns kring en liknande anläggning i USA. Kvicksilvret måste hållas under ständig kylning. Om kylningen fallerar finns risk för explosioner och radioaktivt läckage. Anläggningen kommer också att kräva stora mängder elenergi, mellan 120-150 MW. Stora kyltorn ska anläggas för att avdunsta kylvattnet.

– En riskanalys från Lunds tekniska högskola visar att strålnivåerna blir höga även utanför anläggningen, långt högre än vad allmänheten får utsättas för enligt gällande gränsvärden. Vätgas är också väldigt explosivt, säger Linda Birkedal.

Lundabygdens Naturvårdsförening har i debatter och insändare påtalat riskerna med ESS-anläggningen. Man har också kritiserat bristen på offentlig debatt kring projektet.

– Konsortiet har lagt mycket tid på tekniska beskrivningar, men ännu finns inga ordentliga miljökonsekvensbeskrivningar. Alla utredningar om miljöeffekter kommer från andra parter. Kommunpolitikerna i Lund har därtill bundit upp sig genom att bevilja ESS-konsortiet bidrag på flera miljoner redan innan lokaliseringsprövningen är gjord, avslutar Linda Birkedal.

http://www.lundabygden.snf.se

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.