Göran Persson talar ofta om det. Handelsminister Leif Pagrotsky är hänförd. Sverige ska bli en designnation, eller rättare sagt en supermakt på området. Med design stiga vi mot ljuset ? det är tidsandan hos de styrande.

Så här års hålls den världsledande möbelmässan i Milano. I år satsar allt fler svenska möbelföretag på att ställa ut där. En framgång i Milano och världen ligger öppen. Så har det varit i flera år. Men en skillnad mot tidigare är att det nu finns en allmän uppslutning från det politiska etablissemanget.

Det är bland annat erfarenheterna från mobiljätten Ericsson som lärt politikerna vilken betydelse designen har. Hur mycket bättre hade inte Ericsson mått om man lyckats bättre med sin telefondesign?

Framgång på designområdet betyder snurrande hjul. Jobb.
Regeringen satsar nu åtskilliga miljoner på ett nationellt handlingsprogram för design. 2005 ska utropas till designår.

Organisationerna Svensk Form och Stiftelsen Svensk Industridesign (Svid) har fått en startsumma på 20 miljoner kronor för sina satsningar. Ett mål är att öka kunskapen bakom designen. Det har gjort att också miljöfrågorna kommit in i bilden.

Svensk design, exempelvis möbeldesign, som går hem utomlands uttrycker ofta enkelhet och naturkänsla. Det är mycket trä och naturmaterial. Men hur är det med miljömedvetenheten på djupet i den svenska designvärlden?

När Svensk Form höll sin tävling Utmärkt Svensk Form förra året inträffade en smärre malör som visar att miljöhänsynen i designen inte kommer av sig själv. Ledningen för Svensk Form har länge arbetat för att vitalisera miljödiskussionen. Förre ordföranden Johan Huldt var drivande för att få en miljögranskning i tävlingen. Men formgivarna själva, de som tävlade, var inte lika pigga på de nya kraven. För dem var det som om en besvärande Kånkenryggsäck släppts in i champagnevimlet när Naturskyddsföreningen fick en representant i juryn. För formgivarna ville inte svara på frågor som ställdes om miljöanpassad produktutveckling, livscykelanalys, miljöpolicy med mera.

Först efter påtaglig press kom en del svar. Men då hade Svensk Form fått kalla fötter. Man medger i dag att stämningen till och med blev allmänt fientlig då det blev tal om att presentera miljöomdömen i utställningskatalogen.

I sista stund togs miljöomdömenas motivering bort. Kvar blev bara en siffra som visade fyra miljöklasser.

Var kanske Naturskyddsföreningen för tuff i sina krav?

Marika Jonson, textildesigner och informatör på Naturskyddsföreningen, satt med i juryn.

? Jag hade i uppdrag att kolla produkterna i Utmärkt Svensk form. Då måste jag givetvis se vad som är utmärkt när det gäller miljöhänsyn. Det är naturen vi vill värna och då kan man inte annat än tala om vad som krävs. Jag tycker inte att omdömena var för hårda. Vi försökte förklara begreppen vi använder och var man hittar kunskap. Vi vill dialog.

Hon blev själv förvånad över den ?vändning? hon kände av när det skulle bli prisutdelning.

I dag vill Svensk Form ändå fortsätta på miljöspåret.

? Miljöhänsyn är en självklarhet. Det är nödvändigt med bättre miljökunskaper för att vi ska hävda oss internationellt. Miljöfrågorna ligger någonstans mellan Gud och komposten och är inget man kan välja bort, säger Clara Skoog Åhlvik, ny ordförande för Svensk Form.

Men hon har märkt att många designers upplever miljökrav som obekväma.

? Det gäller att se kraven som en utmaning, inte begränsning.

Om det blir miljöomdömen i Utmärkt Svensk Form framöver kan hon inte säga nu.

? Det beror på att hela idén med Utmärkt Svensk form är under diskussion. Miljöfrågorna ska dock vara kvar, jag är beredd att ta diskussioner om den saken.

Sveriges industridesigner är än mer positiva till ökad miljöhänsyn. Krister Eriksson på Svid berättar om ett projekt som drevs förra året där 13 företag särskilt skärskådade miljöfrågorna. En forskare utvärderade den minskade miljöbelastningen som blev följden.

? Utan allt för mycket besvär halverade företagen sin miljöbelastning. Det handlar om ekonomi och det finns mycket att hämta, många ?low hanging fruits? för företagen.

– Sen finns det en paradox i allt detta, företagen halverar utsläppen och effektiviserar, det gör samtidigt att konsumtionen kan öka. Men vi lever ju i ett konsumtionssamhälle ? det är bara att inse. Och då kan vi lika gärna tänka bättre och lära konsumenterna att välja miljömedvetet.

Bland verksamma industridesigner verkar miljötänkandet vara på god väg, men när det gäller de mer glassiga sektorerna, som möbler exempelvis, återstår ännu en lång väg innan trädkramare och designvärld ingår äktenskap.

? Jag tycker mig ändå se att många yngre designer är mycket mer ansvarsinriktade än vad dagens stjärnor i designvärlden är. Det är kanske också ett sätt för de yngre att profilera sig. Här finns något nytt, ett seriöst engagemang, även om det är en hård värld för unga designer i dag, säger Kerstin Sandin designansvarig för Materia, ett av de svenska möbelföretagen som lyckas med en trendig internationell stil.

Hon har följt debatten om miljöomdömena i Utmärkt Svensk Form.

– Svensk Forms miljöindex måste utvecklas. Det gäller att få till stånd kommunikation. Jag tror att Naturskyddsföreningen hellre bör samla företagen till workshops och liknande, praktiskt inriktat. Och håll inte seminarierna i Stockholm, håll dem i Småland. Branschen välkomnar nog detta, bara det inte blir fråga om rabiata krav.

Den handsken tar Marika Jonson gärna upp.

? Vi vill öka kunskapen om miljön. Det handlar om människans rätt till en oförstörd natur. Designer, likväl som andra, njuter inte av en måltid vid ett bord som tillverkats av illegalt avverkad naturskog. Inte heller sitter man bekvämt i soffor där möbeldesignern använt PVC-plast och skadliga kemikalier, till exempel bromerade flamskyddsmedel.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.