Miljöförstöring, klimatförändringar och försämrad havsmiljö är det som oroar svenskarna mest, enligt SOM-institutets årliga orosundersökning 2013. Samtidigt råder mestadels stiltje i den svenska miljöpolitiken. Den senaste mandatperioden kan sammanfattas som fyra förlorade år för miljö- och naturskydd.

– Det har funnits en parlamentarisk majoritet för många viktiga miljöbeslut, ändå har inget eller mycket lite hänt, säger Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningens ordförande. Blockpolitiken sätter käppar i hjulet.

Naturskyddsföreningen ställde inför valet 2010 sjutton miljöpolitiska krav till riksdagspartierna. För de flesta frågor sade alla eller merparten av partierna ja till föreningens krav. Ändå har nästan inga beslut tagits kring dessa frågor i riksdagen.

– Det är ett misslyckande för hela det politiska systemet. Riksdagen är uppenbarligen kapabel att sätta miljömål, men inte att genomföra dem, säger Mikael Karlsson. 

Enligt Mikael Karlsson är den senaste mandatperioden miljöpolitiskt sämre än den förra, då alliansregeringen ändå hade ambitioner kring klimatmålen, genomförde viss skatteväxling och satsade på miljöbilar, havsfrågor och skogsskydd.  Denna period satsas lite mer på järnvägen men det räcker inte. Att den förnybara energin växer följer främst av tidigare beslut. Det enda tydliga steget framåt rör kemikalipolitiken. Ändå blir nettot sämre. 

– Jag tror inte ens miljöpolitiken mellan 1991 och -94, under Carl Bildts tid som statsminister, var lika svag som den är nu.

Frågor som det fanns majoritet för i Naturskyddsföreningens enkät inför valet 2010 var bland annat att införa sanktionsavgifter för brott mot skogsvårdslagens hänsynsregler och att införa nationella begränsningar av miljögifter som barn kommer i kontakt med. Väldigt litet av detta har genomförts.

Andra krav som partierna sade ja till men där inget hänt är att skärpa miljöbalken vad gäller rättsverkan för miljökvalitetsnormer, att införa ”vita certifikat” för energieffektivisering samt att göra marina reservat av minst tio procent av den svenska havsytan under mandatperioden.

En viss miljöskatteväxling, med högre skatt på miljöförstöring och lägre på arbete, har dock genomförts och förberedelse och försök till illegal rovdjursjakt har kriminaliserats. Å andra sidan har regeringen infört licensjakt på varg.

Partiernas miljölöften var med andra ord inte mycket värda, trots att flertalet av frågorna har varit föremål för utredningar och riksdagsbehandling.

– Centern och Folkpartiet har låtit sig köras över av M i en rad frågor där alliansen utåt velat visa en enad front, säger Mikael Karlsson. FP har tidigare varit ambitiöst i naturvårdsfrågor och C i energifrågor. Nu är rollerna ombytta, så att FP bromsar i klimatfrågan och C i de gröna frågorna. Vi verkar ha fått det sämsta från båda partierna. Kristdemokraterna, som tidigare haft goda miljöambitioner, verkar ha abdikerat från miljöpolitiken.

 Miljöpartiet hade kunnat försöka förhandla om uppgörelser med alliansen på miljöområdet, så som man gjort på andra politikområden, men har valt att stanna i opposition. 

Socialdemokraterna har inte drivit miljöfrågorna på högsta politiska nivå, enligt Mikael Karlsson.

– De opinionsbildar nästan inte i dessa frågor och har få konkreta förslag. Stefan Löfvén vill satsa lite mer än rege-ringen på mångfald och kemikalier, men det är variationer på ett tema av otillräcklighet.

Vänsterpartiet har haft ambitionen att bli den starka politiska rösten i klimatfrågan, men har tappat tempo i slutet av mandatperioden.

Sverigedemokraterna svarade inte på föreningens enkät 2010 och har med några få undantag varit i passiva på miljöområdet.

Så hur har politiken sett ut under mandatperioden i några viktiga miljö- och naturskyddsfrågor?

SKOG: Anslagen för områdesskydd och vård av värdefull natur har minskat kraftigt de senaste åren och ligger nu på knappt 1,5 miljarder per år. Det faktiska skyddet av skogsmark har minskat ännu mer till följd av ökande markpriser och överkompensation till markägarna. Samtidigt har regeringen ägnat sig åt konstruktiva bytesaffärer med statlig skogsmark för att öka på den skyddade arealen.

Oppositionen har bjudit över regeringen när det gäller dessa anslag. För 2014 vill V lägga 700 miljoner, MP 850 miljoner och S 100 miljoner mer än i regeringens budget.

STRANDSKYDD: Under mandatperioden har alliansregeringen ytterligare försvagat strandskyddsreglerna, senast med förslag om att ta bort strandskyddet helt för mindre sjöar och vattendrag. En utvärdering från Naturvårdsverket visar att det ökade kommunala ansvaret för strandskyddet inte fungerar, bara 15 procent av alla kommunala strandskyddsdispenser var fullt lagliga.

S har motionerat om att stärka strandskyddet, liksom MP och V. ”Den omläggning av strandskyddet som regeringen gjort riskerar att leda till en alltför stor exploatering av strandmiljöer”, skriver S i sin miljömålsmotion.

JAKT: Alla partier var inför förra valet med på att kriminalisera förberedelse och försök till grovt jaktbrott, exempelvis i form av illegal jakt på varg. Saken granskades i flera utredningar och ledde till ett enigt riksdagsbeslut i linje med föreningens krav. Samtidigt har regeringen tillåtit licensjakt på varg. En gång genomfördes den och tre gånger stoppades den helt eller delvis genom att Naturskyddsföreningen anmälde jakten till EU-kommissionen.

KLIMAT: Ett av Naturskyddsföreningens klimatkrav var att justera energi- och miljöskatterna efter köpkraftsutvecklingen. Här instämde M, KD, MP och V, medan S sa nej. FP och C var osäkra. Men i riksdagsbehandlingen var regeringspartierna eniga om att koldioxidskatten inte behövde höjas, utöver justering enligt konsumentprisindex. Genom att inflationen har varit låg och svenskarna blivit rikare så har effekten av klimatbeskattningen succesivt minskat, den behöver hålla jämna steg med den ökade köpkraften.

Motioner från MP och V har ställt krav på en uppräkning av koldioxidskatten. ”Vi vill räkna upp koldioxidskatten med BNP-utvecklingen för att inte styreffekten ska minska”, skriver Miljöpartiet i sin motion. Socialdemokraterna vill stegvis höja drivmedelsskatterna, om än inte nödvändigtvis i takt med köpkraftsutvecklingen. Alla motioner i frågan avslogs dock av riksdagens majoritet.

ENERGI: Ett annat krav från föreningen handlade om att skapa en marknad för energieffektivisering genom att införa kvotplikt för elleverantörer, så kallade ”vita certifikat”. Här instämde alla partier utom M, KD och FP, som var osäkra. Centern skrev i sitt enkätsvar att ”vita certifikat kan enligt vår mening vara ett flexibelt och kostnadseffektivt sätt att åstadkomma energieffektivisering hos slutanvändare”. Frågan utreddes av Energimyndigheten, som dock istället rekommenderade frivilliga avtal med energibolagen. Regeringen gick sedan på den linjen. Oppositionspartierna har i motioner framfört krav på att införa vita certifikat, men alla dessa förslag röstades ned.

JORDBRUK: Ett av föreningens krav från 2010 var att fördubbla skatten på bekämpningsmedel i jordbruket. Sedan 2004 har skatten varit 30 kr per kilo. Flera utredningar har visat att den nivån är för låg för att ge någon större effekt.

Det var bara MP och V som tydligt stödde förslaget om en fördubbling. V har senare pläderat för att höja skatten med 20 procent. S har föreslagit en höjning med cirka tio procent. Regeringen har valt att begrava frågan i en utredning som inte blir klar förrän under nästa mandatperiod. I riksdagen har frågan hanterats i samband med partiernas budgetmotioner, alla höjningsförslag har avvisats.

MILJÖGIFTER: Naturskyddsföreningen ansåg att Sverige skulle gå före EU och införa nationella begränsningar av flera problemkemikalier, bland annat Bisfenol A, som barn kommer i kontakt med. Alla partier utom FP höll med om kravet. I regeringens proposition om att minska riskerna med farliga ämnen medges att ”nationella insatser kan i förlängningen leda till åtgärder på EU-nivå”.

Oppositionen ville i en gemensam motion ”ta krafttag för att få bort de farliga gifterna i kläder, leksaker och mat”. Det nationella förbudet mot bisfenol A i nappflaskor har utvidgats med ett förbud i barnmatsförpackningar. EUs nya leksaksdirektiv ger en del begränsningar, i övrigt har frågan inte lett till några ytterligare nationella förbud.

HAV: Föreningens krav var att skydda minst 10 procent av Sveriges havsyta som marina reservat under mandatperioden. Alla partier utom S instämde i kravet. Regeringen har tagit ett antal initiativ, men ännu har inget av dessa lett till något beslut om ökad skyddsareal. Samtidigt har budgeten för havs- och vatten­miljöarbete minskats. Regeringen föreslår 2020 som nytt mål år för att nå tio procent skyddade marina områden.

MP och V har motionerat om fler marina reservat och i sina skuggbudgetar anslagit mer pengar än regeringen till havs- och vattenmiljöarbetet. Socialdemokraterna har inte agerat i frågan. 

 ”Lös upp alliansen och satsa på en blocköverskridande majoritetsregering.”

Bengt Westerberg, tidigare folkpartiledare, DN 20/4 2014

”Under min tid som statsminister tas få politiskt viktiga beslut utan någon uppgörelse över blockgränsen. I dag existerar knappt någon dialog, än mindre en strävan efter att komma överens.”

 Ingvar Carlsson, S, tidigare statsminister, ur boken Lärdomar från 2014. 

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.