KÖTTPRODUKTIONEN STÅR för knappt en femtedel av världens växthusgasutsläpp, och det är i produktionen klimatpåverkan sker. Transporter, förpackningar och tillagning ger en försumbar påverkan. Nedbrytningen av gräs och foder i djurens magar orsakar stora metanutsläpp. Odlingen av djurfoder ger också upphov till utsläpp av den starka växthusgasen lustgas, som ökar med mängden tillsatt kvävegödning. I fodret till våra svenska djur finns en betydande del soja från Brasilien som indirekt bidragit till avverkning av regnskog, med stora konsekvenser för klimatet. Djurfoder produceras på 80 procent av världens jordbruksareal.

– Klimatförändringarna och en växande befolkning kommer att öka behovet av mat och i det perspektivet har vi inte råd att låta hälften av vår spannmålsproduktion gå till djurfoder och dessutom ta stora landytor i Syd i anspråk för att producera kraftfoder till våra djur, säger Emelie Hansson, jordbrukshandläggare på Naturskyddsföreningens kansli.

330 000 ton soja importeras årligen till Sverige, vilket är nästan lika mycket som den sammanlagda importen av kaffe, te, kakao, kryddor och socker. Sojaodlingen sker i storskaliga monokulturer med stor användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödning. Odlingen bidrar till sämre försörjningsmöjligheter för lokalbefolkningen och till nedhuggning av regnskog.

– Det är hög tid att börja producera ett smartare kött som utnyttjar de befintliga resurserna mer effektivt, fortsätter Emelie Hansson. De djur som kan äta gräs, en resurs som vi själva inte kan äta, ska göra det. Grisar och kycklingar bör i större utsträckning födas upp på restprodukter som matavfall i stället för på kraftfoder.

MEN DET RÄCKER INTE bara med att byta kött till ekologiskt eller natur­beteskött. Vi måste också minska den totala mängden kött vi äter. Varje svensk äter i genomsnitt 86 kilo per år, vilket är en 40-procentig ökning jämfört med 1990. USA är värst med 125 kilo kött per person och år. Den genomsnittlige invånaren i ett utvecklingsland äter bara 30 kilo.

Jordbruket har gått från att vara en solfångare till att vara en energislukare. Dagens köttproduktion är till stor del beroende av fossilenergi, främst till framställning av konstgödning, men även till hjälpenergi i alla led. Betes- och grovfoderbaserad nötköttsproduktion är den produktions­gren som är mest ”soldriven”, alltså minst beroende av fossil energi. I en studie av ekologisk ranchdrift på Revingehed i Skåne visades att insatsen av fossil energi där var mycket låg jämfört med konventionell nötköttsproduktion, och även jämfört med uppfödning av grisar och kycklingar.

– I media utgår diskussionen från utsläpp av växthusgaser per kilo kött vilket lätt leder till felaktiga slutsatser, säger Emelie Hansson. Det säger inget om huruvida köttet producerats på ett hållbart sätt eller gett oss fördelar som biologisk mångfald. Matens klimatpåverkan är så mycket mer än bara direkta utsläpp. Det kommer i framtiden att handla om hur vi använder vår odlingsmark, hur väl ekosystemen kan hantera klimatförändringar och om möjligheten att lagra kol i marken.

En hög variation av arter är en livförsäkring för att naturen ska kunna fortsätta att ge oss de ekosystemtjänster som vi är så beroende av, exempelvis vattenrening och pollinering av växter. En bevarad mångfald gör det också lättare att klara av klimatrelaterade kriser som extrema väderförhållanden kan orsaka.

– Vi måste lyfta blicken och se till både ett hållbart jordbruk i stort och till klimatpåverkan, säger Emelie Hansson. Först då kan vi producera mat resurseffektivt, med låg insats av fossil energi och med kött från djur som huvudsakligen äter restprodukter eller gräs.

Ekologiskt lantbruk är den jordbruksmetod som kanske kommit längst på vägen mot ett hållbart jordbruk. Djuren betar ute och man använder mindre insatt energi, främst genom att välja bort den energikrävande konstgödningen. Krav har en vision om att ekojordbruket ska bli oberoende av fossila bränslen och man arbetar hela tiden för att införa ytterligare klimatkriterier i den Kravmärkta produktionen. När det gäller biologisk mångfald bidrar det ekologiska lantbruket till i genomsnitt 30 procent fler arter och till att individtätheten av dessa arter är 50 procent högre jämfört med konventionellt jordbruk.

– Negativa effekter på klimatet och på våra ekosystem samt stigande priser på fossil energi gör det i längden omöjligt för jordbruket att förlita sig på ändliga resurser som fossilenergi eller fosfor, säger Emelie Hansson. Vi vet nu att ekologiskt lantbruk kan och måste försörja världen.

MÅNGA ÄR ÖVERTYGADE om att vi måste minska vår konsumtion av kött. Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer skulle det för vissa grupper vara hälsosamt att minska sin köttkonsumtion med hälften, vilket samtidigt skulle ge en rejält minskad miljöbelastning.

– Det behöver inte vara svårt att göra en stor insats för klimatet, avslutar Emelie Hansson. Jag tror att många kan börja med att minska sina portioner av kött och tänka på att byta till ekologiskt kött eller svenskt naturbeteskött. Sen kan man utesluta köttet några gånger i veckan utan att behöva ändra kosten i övrigt.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.