Begreppet ?klimatneutral? har blivit något av ett modeord i näringslivet. Förutom att minska de egna utsläppen försöker företagen kompensera sina utsläpp av växthusgaser genom att köpa utsläppsrätter från utsläppshandeln eller från klimatgasprojekt i fattiga länder (CDM-projekt).

Luftfartsverket, Statoil och Saltå kvarn är exempel på företag som vill kalla sig klimatneutrala. Åtgärder som företagen vidtar kan exempelvis vara att köpa förnybar el, miljöbilar, biobränslen och vindkraft. För att neutralisera det som blir kvar efter de egna åtgärderna köper företagen utsläppsrätter.

– De är naturligtvis bra att många företag vill ta ett ökat klimatansvar, säger Svante Axelsson, SNFs generalsekreterare. Men först när de gjort allt de kan på hemmaplan är det positivt om företagen också gör olika kompensationsåtgärder för de utsläpp som de inte kan åtgärda direkt.

Ett antal organisationer, däribland SNF, erbjuder i dag möjligheten att köpa europeiska utsläppsrätter. Några organisationer, bland annat brittiska Climatecare och svenska Klimatbalans, erbjuder rättigheter från trädplanteringsprojekt i fattiga länder. Det kritiserar Naturskyddsföreningen.

– Trädplantering är ingen hållbar kompensationsåtgärd. Den minskar inte användningen av fossila bränslen, säger Svante Axelsson. Det råder också stor osäkerhet kring hur mycket koldioxid som faktiskt binds. Därtill uppstår ofta sociala problem och konflikter när stora områden låses upp som kolsänkeskogar för att lösa västvärldens svårigheter att minska sina utsläpp.

www.snf.se/pdf/rap-klimat-neutralaforetag.pdf

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.