Minska matspillet
GRÖN TEKNIK * Matrester som kastas och spill i matproduktionen belastar miljön helt i onödan. En ny rapport från Aarhus universitet i Danmark kommer också fram till att matspill svarar för närmare 14 procent av matens klimatpåverkan. Genom att minska matspillet kan vi minska miljöbelastningen.
GRÖN TEKNIK * Matrester som kastas och spill i matproduktionen belastar miljön helt i onödan. En ny rapport från Aarhus universitet i Danmark kommer också fram till att matspill svarar för närmare 14 procent av matens klimatpåverkan. Genom att minska matspillet kan vi minska miljöbelastningen.
Spillet sker i alla led, också inom jordbruket. Potatis och rotsaker som blir kvar i jorden vid upptagningen. Kött, bröd, frukt och grönt som slängs i butiken när det blivit för gammalt, matrester som slängs i hushållen och storkök. Detaljhandel och hushåll står för den största andelen av matspillet. Här är det också enklast att minska spillet.
Ekologiskt ger bättre pollinering
Pollineringen av jordgubbar är dubbelt så bra på ekologiskt odlade gårdar jämfört med konventionellt odlade. Forskare vid Lunds universitet har gjort experiment med jordgubbar i krukor utplacerade på olika gårdar. Studien visar också att jordgubbsskörden blir både större och av bättre kvalitet med ekologisk odling.
Forskarna antar att sammansättningen av insektsfaunan är mer komplex på de ekologiska gårdarna och att det gynnar pollineringen.
Mer mångfald på ekogårdar
En aktuell rapport från Epok, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion vid Sveriges lantbruksuniversitet, visar på en större biologisk mångfald på ekologiska gårdar.
Det som särskilt gynnar mångfalden är mindre gårdar och småskaliga landskap, varierad växtföljd, glesare sådda grödor och minskad bekämpning av ogräs. Insektsätande fåglar har det lättare, liksom humlor och andra pollinerare. Just insektspollinerade ettåriga växtarter är de som gynnas mest av ekojordbruket.
Doftväxter minskar skördeskador
Majs är stapelgröda i stora delar av Afrika. Bönderna har ofta problem med fjärilslarver som äter upp delar av skörden. Kenyanska forskare har utvecklat en enkel teknik för att skydda majsplantorna från skadeinsekter. Majsen samodlas med lokala vilda växter som sänder ut dofter som verkar avskräckande på fjärilshonorna när de ska till att lägga ägg på majsen. I kanterna av fälten odlas tvärtom växter som attraherar fjärilarna. De lägger sina ägg där i stället, men dessa växter är inte lämpliga för larverna, som svälter ihjäl. Tekniken kallas för ”Push and Pull” och tillämpas i dag av mer än 65 000 kenyanska bönder. Forskarna försöker nu hitta samodlingsväxter som samtidigt är kvävefixerande och kan ge foder till boskapen.
En annan del av systemet är växter vars rötter konkurrerar med ogräsen kemiskt. Forskarna vill också hitta torktåligare samodlingsväxter för klara anpassningen till ett allt torrare klimat.
http://www.push-pull.net
”Vår största utmaning är att göra ekologiska produkter tillgängliga för fler!
Louise König, chef för hållbar utveckling, COOP
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.