Lövskog lagrar bäst

Är det skillnad på koldioxidupptaget mellan löv- och barrträd?

⁄ Annika

Bladets förmåga att ta upp koldioxid är i princip lika för barr- och lövträd, enligt en studie vid Lunds universitet (Lindroth et al 2008). Men hur mycket koldioxid som faktiskt binds beror på flera andra faktorer: närings- och vattentillgång, temperatur, geografiskt läge och så vidare. Från klimatsynpunkt är det mest intressanta hur mycket kol som binds i hela ekosystemet (inte bara träden) under en längre tid. En stor del av kolet som binds lagras nämligen i marken. På många marker i Sverige har gran snabbast tillväxt och det har därför förespråkats som ”klimatbäst” (Hansson, SLU, 2011). Men ett simuleringsförsök som betonade det långa tidsperspektivet visade att en blandning av olika lövträd ger bäst kolinlagring, även jämfört med gran (Zetterberg, Lunds universitet 2013). En annan sak som talar för att öka mängden lövträd är att de är rikare på växter och djur och att många människor föredrar att vistas i löv- eller blandskogar.

⁄ Jonas Rudberg, sakkunnig skog, Naturskyddsföreningen

Hjälpa igelkottar

När jag var liten såg vi alltid igelkottar. Har tyvärr inte sett en enda de senaste 15 åren. Jag vill hjälpa naturen på traven och plantera ut. Jag bor på en gård och har egen mark. Hur gör jag?

⁄ Martin, Tierp

Igelkottar är fridlysta och får inte flyttas. Det brukar finnas en orsak till att det inte finns igelkottar på en del ställen. Kanske finns det för lite mat i området eller så finns det grävlingar i närheten, som är en av igelkottens konkurrenter. Det finns ett antal rehabiliteringscenter för igelkottar. Du hittar dem via föreningen Katastrofhjälp för fåglar och vilts hemsida. De har tillstånd att ta hand om skadade eller sjuka igelkottar som sedan återförs till den plats där de upphittades.

⁄ Isak Isaksson, biolog Naturskyddsföreningen

Porslin eller papper?

Vi ska flytta till ett nytt kontor och vill vara så miljövänliga som möjligt. En del påstår att det är bättre att använda pappmuggar i stället för porslin med tanke på allt vatten och diskmedel som går åt för att diska. Vad säger ni?

⁄ Inger Bergstedt

När man tittar på råvara, transport, diskning och avfall är det bättre med produkter som man kan använda många gånger. Stock-holms läns landsting har låtit undersöka klimatpåverkan för muggar, glas och koppar och har kommit fram till att porslinsmuggar är bättre. Vid tillverkning av porslins-

muggar är klimatpåverkan större än vid tillverkning av plast- och pappersmuggar, men tar man med den sammanlagda klimatpå-verkan är porslin bättre. Redan efter 16 användningar är porslinsmuggen bättre än plastmuggen och den blir bara bättre ju fler gånger den används. Det lönar sig alltså att satsa på en porslinsmugg i bra kvalitet. Om man någon gång måste ha engångsmuggar är papper bättre än plast. Porslins- muggen måste användas 64 gånger för att bli bättre än pappersmuggen. Sen måste man också tänka på att diska när maskinen är full, med ett miljömärkt diskmedel, och att inte överdosera.

⁄ Sara Örberg, handläggare, Bra miljöval, Naturskyddsföreningen

Ekorre med vit tofs

Jag har en röd ekorre i trädgården med en rejäl vit tofs i svanstippen. Är detta en mutation eller annan ras?

⁄ Berit Lindenger

Ekorrens vita svanstipp är ett exempel på polymorfism. Det betyder att samma art kan uppträda i olika färgvarianter, morfer. Polymorfism beror på en mutation som i det här fallet har gett ett pigmentfel. Det förekommer också helvita ekorrar inom ramen för polymorfism. Det finns också ”osynlig”, genetisk polymorfism, våra olika blodgrupper är ett exempel på detta.

⁄ Isak Isaksson, biolog Naturskyddsföreningen

Spara hållbart

Jag skulle vilja få tips på hållbart sparande och investeringar. Det finns väldigt mycket pengar i folks småsparande som kan göra skada eller nytta och man kan ju inte fråga sin ”expert” på banken, de vill sälja sitt. Jag har viss koll på Fair Finance Guide men skulle vilja få konkreta tips som funkar för en vanlig familj utan jättemycket tid. 

⁄ Elin Hagberg, Upplands Väsby

Roligt att du efterfrågar konkreta tips på hållbart sparande – det gör nämligen vi också. Därför lanserar vi just nu projektet Dubbelt så grön som du kan läsa om på Naturskyddsföreningens hemsida. Målet är att öka takten i omställningen till ett mer hållbart samhälle genom att utveckla och kvalitetssäkra finansiella produkter som gynnar resurseffektiv och hållbar konsumtion. 

I Bra Miljövals kriterier för försäkringar ingår krav på hur försäkringskapitalet placeras. Däremot finns, så vitt vi vet, ingen lik-nande tredjepartsmärkning av andra finansiella placeringar i Sverige – men visst är det hög tid. Ett sparande som jag tycker är intressant är Oikocredit som är en kooperativ finansinstitution som placerar pengar i socialt och miljömässigt hållbara utveckl-ingsprojekt runt om i världen. I Sverige finns även alternativbankerna Ekobanken (som erbjuder Oikocredit-konton) och JAK-banken.

⁄ David Collste, produktansvarig Bra Miljöval försäkringar och projektansvarig finans på Naturskyddsföreningen.

Hemkär flugsnappare

Jag har följt en holk i vår trädgård länge. I mitten av maj kom under många år svartvita flugsnappare till holken. De körde då ofta ut blåmes eller talgoxe. Vad jag kunde se lyckades häckningarna. Men sedan fem, sex år kommer ingen flugsnappare. Det får mig att undra hur ungfåglar väljer häckningsplats? Kan man inte vänta att de häckar nära sin uppväxtplats?

⁄ Simon, Enskede

Fåglar är trogna sin födelseplats och återvänder till samma område år efter år. Ungarna slår sig ofta ned i närheten av föräldrarnas häckningsplats, men kanske inte just i samma holk. Hos småfåglar dör 50 till 70 procent av beståndet varje år, vilket innebär att en svartvit flugsnappare som är fem år gammal är ovanlig.

⁄ Isak Isaksson, biolog Naturskyddsföreningen

Jakt sprider gift

Vid älgjakt lämnas nästan alltid inälvor kvar i skogen som är förorenade med blyfragment. Resterna efter en skjuten älg tas snabbt om-hand av vilda djur. Det är framför allt kråkfåglar och havsörn (här i Uppland) som kalasar på resterna och får i sig blyresterna. Hur kan det vara tillåtet att sprida giftiga metaller i naturen när det finns alternativ? Naturskyddsföreningen måste agera kraftfullt. Vad har vi gjort?

⁄ Bo Wennberg

Naturskyddsföreningen vill ha ett totalt förbud mot bly i ammunition, fiskedrag, redskap och sänken för att minska spridningen. Många fåglar dör för att de får i sig bly, till exempel örnar som söker sig till slaktrester eller skadeskjutna djur. I dag finns ett förbud mot att skjuta med blyhagel över våtmarker och grunda vatten, men det gäller inte över land eller djupare vatten. Bly i viltkött är också ett problem för oss människor. Undersökningar visar på tydligt förhöjda blyhalter hos personer som äter mycket viltkött. Vi har jobbat länge med att försöka få till ett förbud genom remissvar, kontakter och påtryckningar.

⁄ Isak Isaksson, biolog Naturskyddsföreningen

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.