Mytomspunnen slända nu kartlagd
2012 rapporterades rekordmånga exemplar av tundratrollsländan i norra Sverige. Men klimatförändringar kan ge den rödlistade arten ovälkommen konkurrens.
AKTUELLT * TUNDRATROLLSLÄNDAN är mytomspunnen bland skådarna. Den finns bara på ett fåtal otillgängliga arktiska miljöer dit man måste vandra genom myrmarker, platser där vädret är nyckfullt. Dessutom är flygtiden kort.
I somras reste en grupp internationella forskare och amatörer till norra Sverige för att bättre förstå artens villkor och utbredning. Klimatförändringen innebär flera utmaningar.
– Det är inte varmare temperatur i sig som är problemet, utan följderna. Andra arter som den inte kan konkurrera med kommer in söderifrån och livsmiljöerna förändras, säger Magnus Billqvist som ledde exkursionen och har följt arten varje sommar sedan 2010.
På minst en finländsk fyndplats har den större och kraftigare metalltrollsländan tagit över, men än så länge har den inte setts på de svenska. Palsmyrarna (kullar av torv med iskärna) där många trollsländor hittats kommer att smälta och miljöer kan växa igen.
Arten sågs första gången i Sverige på 90-talet, i Tavvavuoma, ett område med palsmyrar och hög biologisk mångfald som är aktuellt som nationalpark, ungefär fem mil från stora vägen mellan Vittangi och Karesuando.
– Arten finns också i Finland, Norge, Kanada och Ryssland, men eftersom så få sett den utövar den en särskild lock-else, säger Magnus Billqvist som var med 2012 när den exploderade i antal i Tavvavuoma.
– Tyvärr var myggplågan värre då än någonsin och vi kunde bara stanna några timmar. Men det kan ha varit tusen-tals trollsländor som flög.
Årets exkursion samlade ett 30-tal deltagare och hölls i samband med en internationell trollsländekonferens arran-gerad av Naturskyddsföreningen i Skåne och Trollsländeföreningen. Totalt deltog över 100 forskare och amatörer från 24 länder.
Trendigt att skåda trollsländor
Intresset för trollsländor har ökat kraftigt sedan 2007, då en fälthandbok om trollsländor i Sverige gavs ut. För många är trollsländeskåd-ning en vidareutveckling av fågelskådning och dagfjärilsskådning.
- Trollsländeföreningen bildades i fjol och har nu ett hundratal medlemmar. Magnus Billqvist är ordförande.
- Sverige har relativt få trollsländearter (64 stycken). De flesta är lätta att se och man kan hålla dem i vingarna för närstudier.
- Antalet rapporter till Artportalen ökar. I år uppmärksammar Faunaväkteriet (Artdatabankens ideella övervakning där alla kan delta) sju hotade svenska arter.
MATS HELLMARK
AKTUELLT I KORTHET
Texter: Anders Friström, Carl-Axel Fall, Mats Hellmark, Izabella Rosengren, Ylva Johnson. Redaktör: Ylva Johnson
Hotade flygfän
Mer än 40 procent av de pollinerande insekterna — särskilt fjärilar och bin — hotas av utrotning. Hoten är bland annat bekämpningsmedel och intensifierade jordbruksmetoder. Samtidigt är 75 procent av matgrödorna helt eller delvis beroende av pollinatörer. Det visar en global forskningsanalys av den internationella vetenskapspanelen IPBES.
”Ett påhitt av Kina för att berika sig på USA:s bekostnad.”
Donald Trump, republikansk presidentkandidat i USA, har koll på klimatförändringarna. [Källa: Washington Post]
Stressad stadspippi
Talgoxar som bor i städer blir mer stressade och lever kortare liv än syskon från samma kull uppvuxna på landet. Forskare från Lunds universitet visar i en ny studie att stadsfåglarna hade kortare telomerer än dem som växte upp på landet. Längden på dessa biomarkörer, som finns i ändarna av varje kromosom, är direkt kopplad till livslängden. Nykläckta syskon ur samma kull splittrades och fick växa upp i två olika miljöer. Blodprov togs sedan för att mäta längden på telomererna.
– Visst finns det fördelar i städer, som tillgången på mat, men nackdelarna tycks överväga, åtminstone vad gäller hur snabbt talgoxarnas celler åldras, säger biologen Pablo Salmón som forskar i evolutionär ekologi vid Lunds universitet.
Nya vindar
I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Geophysical Research Letter hävdar forskare vid University of Texas att den omfattande torkan i Kalifornien beror på vindar och inte brist på regn som man tidigare har trott. Genom att analysera data över nederbörd, avdunstning, vindhastighet och atmosfärtryck längs Kaliforniens västkust de senaste 30 åren kunde forskarna dra slutsatsen att torkan orsakas av ett högtryckssystem som stör den atmosfäriska cirkulationen. Högtrycket kan i sin tur härledas till förändringar i ytvattentem-peraturen i Stilla havet. Scenariot är hittills mycket ovanligt, men forskarna menar att sannolikheten kommer att öka med den globala uppvärmningen.
Överfiske ökar algproduktion
ÖVERFISKE OCH ÖVERGÖDNING förstärker varandra i kustområden. Ny forskning visar att åtgärder som gynnar rovfiskar som torsk, gädda och abborre motverkar problemen.
Hög vegetation som ålgräs och blåstång i kustområden är en viktig livsmiljö, bland annat som yngelkammare för fisk. Men den konkurreras alltmer ut av snabbväxande trådalger. Övergödning är en orsak, men nu har forskare vid SLU och Stockholms, Göteborgs och Groningens universitet visat att svaga rovfiskbestånd också påverkar. Det beror på att bestånden av småfisk och krabbor ökar när rovfiskarna blir färre, något som i sin tur innebär att antalet algätande små kräftdjur minskar.
69 000
skott och 150 övningsraketer har Försvarsmakten fått tillstånd att avfyra i Vättern per år under tio år framåt. Vättern är grundvattentäkt för en kvarts miljon människor.
Torvmark läcker växthusgaser
De svenska skogarna binder stora mängder växthusgaser, cirka 45 miljoner ton per år. Men ny forskning från Göteborgs universitet visar att skog som växer på utdikad torvmark tvärtom släpper ut stora mängder, cirka 11 miljoner ton växthusgaser årligen. När torvmarken dikas ut och vattenståndet sänks syresätts marken. Det leder till att upplagrat organiskt material börjar brytas ned, en process som avger stora mängder koldioxid. Varje hektar dikad torvmark beräknas släppa ut ungefär 1 000 ton växthusgaser per år.
Hej då, fossiler!
Fossila bränslen är nästan helt borta när det gäller bostäder i Sverige. Men transportsektorn är fortfarande starkt oljeberoende. Det visar Energimyndighetens rapport Energiindikatorer 2016.
Enligt rapporten har användningen av fossila bränslen minskat från 48 procent av den totala energianvändningen på 80-talet till 30 procent 2014. Snabbast har det gått i bostadssektorn, från 36 procent till två procent, men även industrin har halverat andelen fossila bränslen. För transporter stod fossila bränslen för över 95 procent av energianvändningen fram till 2000-talets början, 2014 var andelen 84 procent.
Andel i procent av barn 7-15 år i våra tio största städer med grönområden inom 200 meter från bostaden.
Nära till lek i skogen
De allra flesta barn i Sverige bor nära grönområden och kan vara ute i naturen och leka om de vill, även i våra största städer. Diagrammet visar andelen av barn i åldrarna 7-15 år som har mindre än 200 meter fågelvägen till ett grönområde från bostaden. Forskningen visar att barn som regelbundet vistas i naturen har bättre koncentrationsförmåga, hälsa och motorik än barn som inte gör det. [Källor: SCB, SNV].
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.