Människan har tusen gener som kodar för dofter, men bara 300 används nu och resten har blivit genskrot.- Doftsinnet verkar ha haft större betydelse för oss förr, men än i dag kan vi skilja på mer än 10000 dofter, säger Bill Hansson som är professor i kemisk ekologi vid SLU Alnarp och forskar i dofter.Känsligast luktsinne har nattfjärilar där hannarna med sina stora antenner finkammar enorma luftområden för att fånga upp en enda doftmolekyl som kan leda honom fram till honan. Och ett äventyr. Möss är ett av de djur som vinner när det gäller bredast doftregister.Dofter styr en stor del av djurens beteende. De leder fram till god mat, rätt partner och kontrollerar faktiskt hela samhällen, som till exempel myrstackar. Forskar­intresset är stort, speciellt för feromoner, dessa mycket specifika doftmolekyler som bara kan uppfattas av rätt ?näsa?. En del talar om dem som ett sjätte sinne, men det skriver inte Bill Hansson under på. De platsar mycket väl som dofter, tycker han. Mycket av luktforskningen går ut på att hitta de exakta molekylblandningarna i ett feromon för att kunna minska giftbesprutningen. När man väl känner till den exakta mixturen går det att förvirra skadeinsekternas hannar genom att släppa ut mycket små mängder av hondoft. Kär upp över öronen far han omkring men ingenstans kan han finna kroppen bakom doften. Parning uteblir, till italienska vinodlare och skånska äppelodlares stora glädje. – De som vill producera giftfritt är mycket nöjda, men inte kemibolagen förstås, säger Bill Hansson.Feromonfällor är ett annat sätt som används av svenska ärtodlare för att kolla av insektsläget. När till exempel tio hannar fastnat i fällan är bästa tiden att spruta.Luktsignaler finns inte bara i djurriket. Även växter signalerar med dofter. En effektiv skadeinsekt i skogen är snytbaggen. Den kan äta helt rent och ödelägga hela skogar om inte plantorna doppas i ett gift innan de sätts ut. Men nu ska giftet förbjudas i EU och bollen har rullats över till doftforskarna. De har kommit på lösningen. Granar som doftar lövträd! Det är det värsta en snytbagge kan tänka sig.Cecilia Bertilsson

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.