Den gulsvarta sommargyllingen med det klarröda bäret i näbben på bilden här intill ser mer tropisk än svensk ut. Felix Heintzenberg har funderat över färgerna.

– Man kan se den skymta förbi högt uppe i gamla bokskogar. Solstrålarna skapar en mosaik av svart och gult. I den lövmiljön blir färgerna naturliga, en sorts kamouflage.

Sommargylling är en fågel få ser, än mindre kommer åt att fotografera. Det finns inte fler än 180 häckande par i södra Sverige och de är väldigt bra på att hålla sig undan. Men fågeln är en av juvelerna som Felix Heintzenberg absolut ville visa upp i inspirationsboken om vilda skogar som han gjort tillsammans med norske fotografen Tom Schandy.

Att fånga den på bild tog sammanlagt fyra veckor av hårt arbete, bland annat anlade han ett vattenbad i ett skånskt revir och lade ut körsbär (en favorit).

– Det fungerade inte. Men misslyckanden är naturfotografens bästa vän, man lär sig hela tiden…

Till slut hade han bara en dag på sig, mellan fotojobb på Svalbard och Gotland. Då byggde han ett gömsle på ett litet torn av lastpallar mitt emot ett lockande körsbärsträd och satt på pass från gryningen. Plötsligt satt fågeln precis där den skulle, med hela det vackra grenverket i bakgrunden.

FELIX HEINTZENBERG vill inte bara ta närgångna djurporträtt eller actionbilder, många foton i boken I skuggan av träden är utzoomningar för att ta in de olika miljöerna. Uttrycken varierar. Ambitionen har varit att skildra livsväven i gammal svensk skog och det har lyckats så pass att boken blev utsedd till Årets pandabok 2015 av Världsnaturfonden. För Felix del är det andra året i rad han får priset – raskt marscherat för en biolog som visserligen fotograferat natur i snart 30 år, men först de senaste åren yrkesmässigt på heltid, och som dessutom ger ut på eget förlag.

Till Sverige och Lund kom han som utbytesstudent från Tyskland för 19 år sedan. Den tillgängliga naturen och allemansrätten gav mersmak och han blev kvar som gymnasielärare och engagerad naturvårdare (bland annat har han drivit uggleprojekt och på egen hand byggt och satt upp 250 holkar). Det pedagogiska hantverket hänger med när han gör fotoböcker.

– Jag tycker texten ska kunna stå för sig själv, även utan bilder. Som lärare vet jag hur jag ska förpacka information för en målgrupp. Att göra bok påminner mycket om att stå inför en klass, förutom direktkontakten.

ETT DRIV I BOKEN är oron över hur snabbt de sista urskogarna försvinner och ersätts av artfattig produktionsskog.

– Men vi vill inte döma och peka ut, det är svårt att få läsare till en sådan bok. Vi tror i stället att vi kan inspirera politiker och andra genom att visa det vackra som finns kvar. Jag tror vi närmar oss en brytpunkt där skogen får högre värde som natur än som pappersmassa och virke. Ekoturism lockar allt fler och ger långsiktiga arbetstillfällen.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.