Samtidigt som allt fler bor i städer, växer outdoor-branschen så det knakar.

– Friluftslivet har blivit mer nischat och varje aktivitet kräver sin utrustning och har sitt mode. Men det finns också en risk för ökad segregering, där vissa känner sig utestängda och tror att man måste ha en massa kunskaper och utrustning, säger Peter Fredman, professor i naturturism.

Friluftsliv ingen given väg till miljöengagemang

Blir man mer miljöengagerad av att vistas mycket ute i naturen? Det är ett allmänt antagande att friluftsliv och engagemang för miljön hänger ihop.

Men det finns faktiskt inget automatiskt samband, konstaterar forskarna i det sexåriga forskningsprogrammet ”Friluftsliv i förändring”, finansierat av Naturvårdsverket.

Utomhuspedagogiken har miljöfostran som centralt motiv. Men om man lyckas eller inte beror på en mängd olika saker, inklusive deltagarnas sociala relationer. Blir utevistelserna isolerade händelser ger de inte så mycket, och själva naturmötet försvinner ofta i alltför ambitiösa uppgifter med arbetsblad och anteckningsböcker.

I bästa fall kan sambandet mellan friluftsliv och miljöengagemang beskrivas som svagt positivt. Starkast är det hos dem som ägnar sig åt aktiviteter som går ut på att njuta av naturen, snarare än konsumera den. Men många ägnar sig som bekant åt flera olika slags aktiviteter, och att ”fiska” eller ”åka motorbåt”, kan ha väldigt olika motiv och karaktär.

Där ett samband finns måste man också fråga sig vad som är orsak och verkan. Ger friluftsaktiviteterna ett ökat miljöengagemang, eller är de snarare uttryck för ett engagemang som redan finns?

Vänder man på steken är kopplingarna uppenbara: miljöengagerade ägnar sig åt enkla, relativt teknikfria aktiviteter som inte påverkar miljön så mycket – om man bortser från transporterna. För trots transporternas tunga del i både energi- och klimatproblematiken drar sig miljöengagerade inte för att resa långt för att få idka sitt miljövänliga friluftsliv.

92%

av alla kommuner använder friluftsliv i sin marknadsföring – men när det kommer till planbeslut är naturen istället en ”exploateringsreserv”. Eftersom det finns så mycket grönt får friluftslivet ske någon annanstans, konstaterar Lena Petersson Forsberg i sin doktorsavhandling.

20 år

bakåt i tiden var vi inte mer utomhus än i dag. Men nu gör vi andra saker och på andra ställen. Friluftslivet kommersialiseras och sportifieras. Gränserna mellan ute och inne suddas ut. I dag kan man både bada, bergsklättra, forspaddla och åka skidor inomhus.

Örebro friluftsbäst

Örebro är Sveriges bästa friluftskommun 2013 när det gäller att planera, informera och samarbeta kring friluftslivet. Söderhamn kom på andra plats och Kristianstad, Ludvika, Sundsvall och Örnsköldsvik delade tredje platsen. Naturvårdsverket, Sveriges Kommuner och Landsting och friluftsorganisationer bedömde.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.