David Kronlid säger att han är tveksam till antingen– eller lösningar. Han menar att vi ofta talar om naturkärlek eller naturkunskap, och att det inte får bli för mycket av vare sig det ena eller det andra.

– Inom naturkunskapen betonar man ofta hur viktigt det är med en viss typ av kunskap, som att kunna en massa arter. Och visst, den är nödvändig, men det är viktigt att inte alltid lyfta fram den kunskapen som den viktigaste. Man måste också betona kärleken till fåglarna, flugorna eller träden i allmänhet.

– Miljöetiken är viktig, fortsätter han. Vi behöver kärlek till naturen. Men det får heller inte bli en överromantiserad bild, en drömbild, där vi tänker på hur fint det var när vi var små när vi var ute och fiskade med pappa i sjön som numera är förstörd.

David Kronlid vill att naturkunskap och naturkärlek ska samverka.

– Vid kurser i miljö- och utvecklingskunskap tycker jag att man bör kombinera etiska samtal och känslor för naturen med naturvetenskaplig undervisning. Att ställa sig frågorna; vem är jag och varför finns jag är reflektioner som i förlängningen kan leda till en djupare kärlek till naturen.

Han poängterar hur viktigt det är att vi inser att naturen finns överallt omkring oss, där vi går och där vi bor. Själv bor han i Uppsala tillsammans med sin sambo och sina döttrar som är tolv och 14 år.

– Naturen finns överallt, men vi glömmer bort det, säger han. Vi ser inte att naturen kokar under våra fötter, under asfalten.

– I dag är det som om det finns ett avstånd mellan människor och naturen, det är som om vi tänker att här är vi och där är naturen. Ett viktigt steg är att se sig själv som naturen. Det synsättet påverkar våra handlingar när de gäller omsorgen om miljön.

David Kronlid tycker att vi kan ta första steget till en förbättrad relation till naturen med två enkla frågor till oss själva:

Hur vill jag att miljön ska vara där jag bor, och hur vill jag att kommande generationer ska bo?

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.