Naturvårdsverket redovisade nyligen ett regeringsuppdrag om hur Sverige ska kunna nå det långsiktiga miljömålet om inga nettoutsläpp av växthusgaser till år 2050. Minskade utsläpp utgör den största delen av de tänkta åtgärderna. Men utredarna tar också hjälp av koldioxidlagring, ökade kolsänkor i den svenska skogen och inköp av utsläppsrätter från andra länder för att få ekvationen att gå ihop. Inga nettoutsläpp betyder nämligen inte nödvändigtvis att inga utsläpp får ske. Upp till en tredjedel av utsläppen kan komma att finnas kvar även om 40 år.

-Vår viktigaste slutsats är att det är möjligt att ställa om till ett samhälle utan nettoutsläpp av växthusgaser till 2050, säger Maria Ågren, generaldirektör för Naturvårdsverket. Men vi behöver också komplettera med ett ökat upptag av koldioxid i skog och mark.

– Sverige är inget internationellt föredöme om vi fortsätter att släppa ut för mycket per capita även 2050 och kortsiktigt använder tillväxten i skogen för att balansera utsläppen, säger Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen. Vi behöver använda skogen för att samla in det vi redan släppt ut. Om alla i världen ska minska utsläppen kommer det i framtiden heller inte att bli billigare att minska utsläppen genom köp av utsläppsrätter från andra länder. Vi måste därför göra mer på hemmaplan.

Alla samhällssektorer måste medverka, enligt Naturvårdsverket. Särskilt industrin och transportsektorn är betydelsefulla, eftersom de står för så stora delar av de totala utsläppen. Jordbrukets utsläpp är svårast att minska. Brukar man jorden leder det ofrånkomligen till utsläpp av lustgas och koldioxid. Därför måste andra sektorer minska desto mer.

Naturvårdsverket räknar med att introduktion av koldioxidlagring ska bli betydelsefull kring år 2040. Det ska då kunna användas både inom industrin och vid bioeldade kraftverk, som då kan bidra till att ta bort koldioxid ur atmosfären. Industrins utsläpp förutsätts inte minska alls innan dess, utan bara låta bli att öka.

– Regeringen kommer nu att arbeta vidare utifrån underlaget från Naturvårdsverket för att utveckla en färdig svensk färdplan. I den processen välkomnar vi ett brett deltagande från hela samhället, sade miljöminister Lena Ek när hon tog emot Naturvårdsverkets rapport.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.