Idén till en rikstäckande serie av provinsfloror kläcktes en junidag i Kalmar 1979. Svenska Botaniska Föreningen hade bjudit in intresserade och kunniga från Sveriges alla hörn till en tre dagar lång konferens om botanik.- Östergötlands flora höll på att fullbordas. Arbetet inspirerade många till att själv vilja göra något, förklarar en av konferensens initiativtagare, Thomas Karlsson, numera intendent på Naturhistoriska Riksmuseet.Under 50- och 60-talen hade botanikintresset varit lågt, men när naturskyddstanken växte sig starkare började även botanikintresset att gro. Flertalet av dagens lokala botaniska föreningar startade som ett resultat av konferensen. Sveriges flora håller som bäst på att nyinventeras. Det karteras, räknas och artbestäms över hela landet av ideella krafter. I Hälsingland har man till exempel inte gjort någon sammanställning av befintlig flora sedan 1898! Varken Västerbottens län eller Norrbottens län har några föregångare alls att tala om.Växter försvinner och växter tillkommer. Det är svårt att säga om vi har fler hotade växtarter nu jämfört med för hundra år sedan, eftersom mätmetoder och intressen förändras. Arbetssättet var mer godtyckligt förr, inventerarna kunde vara skolelever som samlade växter till sina herbarier. Ofta missade man vanliga arter eftersom man mest noterade udda växter. Mycket av inventeringsarbetet gjordes där man vanligtvis tog sig fram.- I storskogarna har aldrig någon botanist satt sin fot tidigare, säger Staffan Åström från Jämtlands botaniska sällskap. Han berättar att man i och med nyinventeringarna av den jämtländska floran bland annat funnit en för Skandinavien ny starrart, Carex pachystachya.Dagens inventeringar görs mycket mer utförligt och metodiskt. Problemet är att få tiden och inventerarna att räcka till. Brist på kunnigt skrivarfolk och pengar för boktryckning sinkar också. Entusiasmen är det däremot inget fel på. Många av de nyinventeringar som har gjorts i landet är tänkta att hamna i databaser som skall bli tillgängliga för alla.

Text: Linda A P Larsson

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.