Vi har visserligen aldrig haft så mycket skog som nu, och träden är fortfarande gröna. Men samtidigt utarmas skogens livsmiljöer i hög takt. De arealer som skyddas är enligt naturvårdsbiologerna alldeles otillräckliga för att bevara hotade arter. Även i produktionsskogen brister naturhänsynen kraftigt. Dagens skogspolitik föreskriver att miljö- och produktionsmålen ska vara jämställda. I praktiken har dock skogsproduktionens intressen vägt tyngre under lång tid.Det är med andra ord dags för en ny skogspolitik. Men hur ska den se ut?

Vår medlemstidning Sveriges Natur har sänt en enkät till riksdagspartiernas miljöpolitiska talespersoner för att testa sju grundläggande skogspolitiska idéer på dem. Alla utom Sverigedemokraterna har svarat.

1. Behövs en ny skogspolitik för klara miljömålen?

Allianspartierna svarar nej, det räcker med att utveckla den lagstiftning vi har. Moderaterna och Centern anser att den svenska skogspolitiken på det stora hela fungerar bra som den är, även om den kan behöva förtydligas på några punkter. Moderaterna vill dock öka Skogsstyrelsens tillsyn, se över straffen för brott mot skogsvårdslagen och se över möjligheterna att höja anslagen till åtgärder för värdefull natur. Folkpartiet efterlyser en aktivare skogspolitik. De ”anser det möjligt och nödvändigt” med nya konkreta förordningar inom nuvarande lagstiftning som ger bättre lagefterlevnad, mer skyddad skog och bättre tillsyn.

Miljöpartiet och Vänsterpartier vill se en helt ny skogspolitik som kombinerar utökat skydd för värdefulla skogar med ökad miljöhänsyn inom den brukade skogen. Socialdemokraterna vill hitta nya former för skogsskydd och se över skogsvårdslagen för att säkerställa balansen mellan miljömål och produktionsmål.

2. Ska skogsvårdslagen (som i dag är separat) föras in i miljöbalken, där nästan all annan miljölagstiftning finns?

Inom alliansen svarar alla utom Folkpartiet nej. De säger dock ja med tvekan och anser inte att detta är någon självklar lösning, men de är öppna för en översyn. Moderaterna anser att det är svårt att reglera även skogsproduktion i en miljölagstiftning. Centern menar att balansen mellan de två skogspolitiska målen, miljöhänsyn och produktion, skulle rubbas om brukandet av skogen reglerades inom miljöbalken.

Vänstern och Miljöpartiet svarar ja, Miljöpartiet menar att ”en verksamhet som kan ha så stor miljöpåverkan som skogsbruket rimligen bör regleras i miljöbalken”. Socialdemokraterna svarar nej och förordar att naturvårdshänsynen istället skärps i den nuvarande skogsvårdslagen.

3. Principen att ”förorenaren ska betala”, ska det tillämpas även i skogen?

Näringen skulle då kollektivt behöva ta ett ekonomiskt ansvar för åtgärder som motverkar förstörelse av naturvärden och miljö.Moderaterna ger inte ett klart ja eller nej-svar, men skriver att de ser principen om att förorenaren ska betala som grundläggande. Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att finna metoder för att värdera ekosystemtjänster i ekonomiska termer. Folkpartiet svarar ja och menar att skogsbruket måste bära sina egna miljökostnader som alla andra branscher. Kristdemokraterna tycker att skogsnäringen redan tar ett stort ansvar genom frivilliga avsättningar och generella hänsyn i skogsbruket. Centern säger nej och menar att ett sådant system redan finns, där skogsbrukaren åläggs att återställa exempelvis körskador vid avverkning.

Miljöpartiet svarar ja och anser det rimligt att skogsbrukare bär det ekonomiska ansvaret för att undvika eller kompensera sin egen miljöpåverkan. Socialdemokraterna säger nej och menar att det inte går att kompensera negativa åtgärder inom ett miljömål med åtgärder som ger positiv effekt på ett annat. Vänstern svarar ja och vill införa en naturvårdsavgift på slutavverkningar, som ska gå till att finansiera skydd av skog.

4. Ska markägaren ha rätt att använda sin mark enligt eget gottfinnande?

Om du äger exempelvis en grustäkt får du utan ersättning finna dig i en lång rad detaljerade lagar och regler. Är du däremot skogsägare får du göra nästan vad som helst på dina marker och vid större inskränkningar i den fria förfoganderätten krävs marknadsmässiga ersättningar för intrånget. Frågan som ställdes var om ”skogspolitiken behöver innehålla tydliga begränsningar av markägarens fria förfoganderätt till skogsmarken av hänsyn till naturvärden, friluftsliv och miljö”?Moderaterna svarar ja, men anser att dagens lagstiftning räcker och att den redan innehåller tydliga begränsningar av vad man får göra. Där finns också krav på att markägaren ska ta hänsyn till olika allmänna intressen. Folkpartiet tycker det är rimligt att markägaren får ersättning för intrång över en viss gräns, ungefär som i dag men skriver också att äganderätten måste hänga ihop med ett förvaltarskap som förpliktigar. Även Kristdemokraterna är nöjda med dagens regler för intrångsersättning. Centern trycker på skogsbrukarnas frihet under ansvar och vill värna om markägarnas intressen.

De rödgröna partierna svarar alla ja och vill på olika sätt begränsa markägarens fria förfoganderätt till skogen. Miljöpartiet vill sätta upp ramar för vad skogsägaren får göra och inte göra i sin skog och att inom dessa ramar bör skogsägaren vara fri att bruka skogen som hen vill. Socialdemokraterna vill se en balans mellan allmänintresset av bevarad natur och den enskildes rätt att bruka sin mark. Vänstern menar att allmänheten måste få större inflytande över avverkningarna.

5. Hur ska skogen som naturresurs kunna bevaras inför ökade anspråk som producent av virke, biobränsle, kolsänkor och livsmiljöer?

Moderaterna skriver att de inte ”tror på ett system där staten bestämmer vad den enskilde markägarens skog ska användas till. Däremot tror vi på att använda ekonomiska styrmedel som till exempel sätter pris på utsläpp och på andra styrmedel, så som lagstiftning, för att säkerställa att marknaden fungerar på ett långsiktigt hållbart sätt.” Folkpartiet menar att miljöhänsynen i skogsbruket måste öka. Centern betonar att vi redan nu får allt mer skog i Sverige och att andelen äldre skog ökar. Det får tolkas som att partiet anser att det ökade trycket på skogen inte är något problem.

Miljöpartiet anser att ”vi behöver styrmedel som uppmuntrar till bättre hushållning med energi, papper med mera. tillsammans med en lagstiftning som ser också till skogens andra värden än det som råvaruproducent.” Vänstern vill satsa på restaurering av skog, för att återskapa skogar med höga naturvärden. Partiet vill också stimulera det kalhyggesfria skogsbruket och öka bärkraften i skogens ekosystem.

Socialdemokraterna upprepar svaret på förra frågan och menar att det måste finnas en balans mellan det allmännas rätt att bevara värdefulla naturmiljöer och den enskildes rätt att bruka sin egen mark.

6. Anser ditt parti att skogspolitiken bör sikta mot en bättre samordnad planering av skogsmarkens användning?

I dag tas en mängd beslut om skogen på olika håll. Myndigheter, markägare och naturvården arbetar splittrat med olika frågor som rör markanvändningen.Här svarar alla partier utom Kristdemokraterna ja, och hänvisar till en pågående utredning inom Miljömålsberedningen om hur landskapsperspektiv bättre ska kunna föras in i skogsskyddet. Utredningen väntas föreslå nya skyddsformer i syfte att skapa större sammanhängande skyddade områden. Här finns alltså en god enighet i riksdagen om behovet av en bättre planering av markanvändningen.

7. Bör skogspolitiken innehålla regler eller styrmedel för att öka skogsmarkens förmåga att binda kol?

Klimatsituationen är akut och hotfull. Brukningsmetoder, omloppstiderna mellan avverkningar samt skyddet av skog behöver ses över i syfte att bättre binda kol över den närmaste kritiska 40-årsperioden, innan vi enligt Naturvårdsverkets klimatfärdplan kring år 2050 beräknas nå noll i nettoutsläpp av växthus­gaser, delvis med hjälp av en ökad kolinlagring i skogsmarken.

Moderaterna tycker att det är svårt att svara ja eller nej. De skriver: ”Att bara ensidigt titta på den stående skogens förmåga att binda kol är ett allt för snävt perspektiv. Skogen är en fantastiskt förnybar resurs som har betytt och kommer att betyda mycket för vår förmåga att ställa om vårt samhälle.” Folkpartiet är positivt till ökad kolinlagring i skog och skogsmark, men är inte berett att ta in denna kolsänka i utsläppshandeln.

Kristdemokraterna svarar varken ja eller nej men anför att skogens förmåga att binda kol är viktigt för att motverka klimatförändringar.Centern svarar nej och framhåller ett av de skogspolitiska målen som är att öka produktionen av biomassa.

Miljöpartiet anser att lagstiftningen behöver ses över för att bättre främja hyggesfritt skogsbruk, som av många forskare framhålls som positivt för skogsmarkens kolförråd. Socialdemokraterna vill inte räkna till godo ökad kolinbindning i skogen i klimatmålet, vilket regeringen förespråkat. Vänstern vill begränsa stubbrytning och dikning, stötta hyggesfritt skogsbruk och begränsa skogsbruket på dikade torvjordar.

Läs sammanställningen med de politiska partiernas fullständiga svar >>

Läs Naturskyddsföreningens kommentar med analys av enkätsvaren >>

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.