Du ligger där och lurpassar bakom långtradaren, kastar dig ut i en vådlig omkörning och hamnar i en ficka bakom nästa vägskepp i raden längs Europavägen. Har du då undrat över varför lastbilarna tycks bli fler och fler, och på vad man kan göra för att minska denna framdundrande miljö- och trafikfara?

Mellan 1996 och 2001 ökade lastbilstrafiken i Sverige med 22 procent. Vägverkets prognos från 1997 till 2010 är en ökning med 40 procent. Inom EU har lastbilstransporterna tredubblats de senaste 30 åren. Miljön och trafiksäkerheten hotas. Något måste göras – men vad?
Högre skatt är det vanligaste svaret. Den tunga lastbilstrafiken beskattas i dag på en rad olika sätt inom EU. Vissa länder är anslutna till EUs så kallade Eurovignette-system, där avgifterna är oberoende av körsträcka. Skatt tas också ut på dieseln, men i olika hög grad, vilket leder till prisskillnader mellan grannländer. Åkarna tankar då där skatten är lägst, vilket gör det svårt för ett land att gå före.

En kilometerskatt skulle göra det möjligt att beskatta fordonen efter körsträcka och i det land där miljöpåverkan sker. Den kan delvis ersätta fordons- och bränsleskatter om den läggs på en tillräckligt hög nivå. Tanken är att det totala skatteuttaget ska motsvara lastbilstrafikens verkliga kostnader för samhället. I dag skattar godstrafiken i Sverige bara för mellan nio och 35 procent av sina miljö- och samhällskostnader, enligt SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys. Tanken med de nya skatterna är att de ska motsvara lastbilstrafikens verkliga kostnader för samhället och göra godstransporter på järnväg mer attraktiva.

Schweiz har sedan 2001 en skatt på 3,10 kronor per kilometer för tunga lastbilar. Skatten har lett till att antalet lastbilstransporter börjat minska. Utsläppen av koldioxid och kväveoxider beräknas minska med 30 procent till år 2007.

– Kilometerskatten har främst lett till en modernare lastbilsflotta med lägre utsläpp och ett effektivare utnyttjande av lastbilarna, säger Markus Liechti från miljöorganisationen Transport and Environment.

Tyskland inför inom kort en kilometerskatt på mellan en krona och 1,50 beroende på fordonets vikt och antal axlar. Österrike inför vid årsskiftet en liknande lastbilsskatt på mellan två kronor och 2,50 per kilometer. Regeringen i Storbritannien förbereder en kilometerskatt för hela vägnätet till år 2006. Skatten ska omfatta alla fordon över 3,5 ton. Fordonsägarna kompenseras delvis genom en sänkt dieselskatt.

Gemensamt för dessa länder är att intäkterna från kilometerskatterna används för investeringar i vägar, järnvägar och kanaler.

– Pengar till investeringar har varit en viktig drivkraft för att införa dessa system, säger Gunnar Eriksson, trafikexpert på Näringsdepartementet. Det har setts som ett sätt att få utländska fordon som passerar genom landet att vara med och betala till infrastrukturen.

Avgifterna tas upp elektroniskt via färddatorer i bilarna. En GPS-navigator håller reda på hur långt lastbilen färdats på avgiftsbelagda vägar och skickar via mobiltelefonnätet över informationen till tullsystemet, som skickar en faktura till åkaren.

Vägtrafikskatteutredningen har i uppdrag av regeringen att se hur ett svenskt system för kilometerskatter kan utformas. Utredningen ska lämna sitt betänkande vid årsskiftet.

– Det är rimligt att det svenska systemet gäller för alla typer av vägar, med undantag för skogsbilvägar och liknande, och för tunga fordon ner till 3,5 ton. Men detaljerna är inte klara än, mycket bestäms i sista stund med pennan i hand. Fler och fler länder inför nu kilometerskatter, och det blir svårt att hålla sig utanför, säger Valter Nilsson, särskild utredare i frågan.

– Jag bedömer att det finns en majoritet bland parlamentarikerna i utredningens referensgrupp för att införa kilometerskatter, säger Karin Svensson Smith, riksdagsledamot (v). Däremot är jag ännu oklar över i vilken mån man bör sänka fordonsskatt och bränsleskatter.

SNF har nyligen lagt förslag om höjd dieselskatt på kort sikt och en kilometerskatt på 3:60 kronor per kilometer på lite längre sikt.

– Vad väntar vi på i Sverige? Socialdemokraterna, vänsterpartiet, miljöpartiet och folkpartiet svarade ja på vår enkätfråga inför valet 2002 om att införa kilometerskatter före 2005, säger Svante Axelsson, generalsekreterare för SNF.

Inom EU pågår arbete med ett nytt remdirektiv med förslag om att varje transportslag ska betala sina egna miljökostnader.

I EU-kommissionens direktivförslag finns en idé om att kilometerskatten bara ska få användas till att bygga och underhålla motorvägar.

– Kravet att intäkterna från vägavgifterna öronmärks för vägbyggande är emot all logik, säger Magnus Nilsson, svensk representant i miljöorganisationen Transport and Environment.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.