NYLIGEN PRESENTERADES EN större uppdatering av den internationella rödlistan. Bland fåglarna har drygt 700 nyligen upptäckta arter utvärderats. Elva procent av dem visade sig vara akut utrotningshotade. Tretton nyligen upptäckta fågelarter debuterar direkt på listan i kategorin ”utrotade”. Den internationella naturvårdsunionen IUCN står bakom rödlistningen.

Totalt har fler än 85 000 organismer kartlagts av IUCN, varav 20 000 klassas som mer eller mindre hotade. Detta är dock bara en bråkdel av planetens alla arter.

– Många arter försvinner innan vi ens hunnit beskriva dem, säger Inger Andersen, IUCN:s generalsekreterare. Den nya rödlistan visar att krisen för världens biologiska mångfald är värre än vi trott.

Endemiska (lokala) arter på mindre öar är särskilt utsatta, men där finns också ljuspunkter. Till exempel har azorisk domherre, mahéglasögonfågel och sankthelenapipare flyttats till en lägre hotkategori tack vare starkt bevarandearbete.

DET SVENSKA artprojektet är en världsunik satsning för att kartlägga alla flercelliga växter, svampar och djur i ett land. Sedan 2002 har drygt 

3 000 nya arter hittats, cirka 

1 000 helt nya för vetenskapen. Ungefär två tredjedelar är insekter, övriga är svampar eller finns inom gruppen övriga ryggradslösa djur.

– Till exempel fann vi en väldigt stor genetisk variation bland daggmaskar, säger Per Alström som är ordförande i projektets vetenskapliga kommitté.

Per Alström anser att vi har en etisk skyldighet att inte utrota andra arter. Dessutom är vi beroende av dem, ofta på sätt vi inte ens känner till.

– Vi utnyttjar väldigt få arter, det kan finnas ofantligt många fler vi kunde ha glädje av för mat, medicin eller energi. Många okända arter har nyckelfunktioner i ekosystem och försvinner de kan det få katastrofala effekter.  

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.