Naturskyddsföreningen har ägt Lilla Karlsö sedan 1954. Köpet av den då exploateringshotade ön blev möjligt genom en riksomfattande insamling bland medlemmarna. Sedan dess har föreningen upprätthållit det sekelgamla fårbetet med gutefår, tagit emot och guidat besökare på ön samt haft ansvar för tillsyn och miljöövervakning.

Länsförbundet på Gotland skrev förra året till föreningens riksstyrelse och begärde att få överta förvaltningen och eventuellt även ägandet av ön. Riksstyrelsen beställde en utredning i frågan av Göran Enander, tidigare ordförande i Naturskyddsföreningen, som föreslår att naturvårdsförvaltning, tillsyn och miljöövervakning i stället överlåts till länsstyrelsen på Gotland, medan riksföreningen behåller ägandet och länsförbundet tar över ansvaret för guidning och besök. Det blev också styrelsens beslut i frågan.

– Vi har beslutat att Lillön ska kvarstå i riksföreningens ägo, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen. Vi går huvudsakligen på utredarens förslag. Nu ska vi diskutera med länsstyrelsen och länsförbundet om detaljerna i utformningen av samarbetet, men finns det goda argument för andra lösningar är vi öppna för det.

Verksamheten på Lilla Karlsö har länge gått med förlust, under 2010 med närmare 700 000 kronor. Löner till guider och tillsynsman kostar pengar, liksom båttrafiken till ön. Antalet besökare är inte så stort, drygt 700 personer kom ut till ön under förra året, och har minskat de senaste åren. Om länsstyrelsen betalar förvaltningen och om båttrafiken kan samordnas med Stora Karlsö blir kostnaderna betydligt lägre för riksföreningen, samtidigt som besökarna kan bli fler.

– Vi är beredda att ta över förvaltningen, miljö­övervakningen och tillsynen, det kan vi inte säga nej till, säger Anna-Lena Fritz vid länsstyrelsens naturvårdsenhet. Båttrafiken är en knepigare fråga. Där kan vi inte ta på oss ansvaret, men vi kan se till att förutsättningar för en samtrafik finns, hjälpa till med en gemensam upphandling och ansöka om pengar till en större brygga med mera.

Det faktum att medlemmar i samma familj samtidigt är betesarrendator och naturvårdsförvaltare, tillsynsman och länsförbundsordförande uppfattas i utredningen som problematiskt. Det har också funnits brister i förtroende och dialog mellan de olika parterna. En uppdelning av ansvaret ger enligt utredaren en klarare rollfördelning.

– Vi är väldigt besvikna på riksstyrelsen, säger Anncatrin Hjernquist, länsförbundsordförande. Det känns märkligt att lämna över förvaltningen till länsstyrelsen, som är i blåsväder här på ön för att de missköter andra reservat de har ansvar för. Vi har ett förslag på hur länsförbundet ekonomiskt skulle klara att ta över hela ansvaret för ön.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.