Annons

Odla ditt närområde

FÖRENINGSLIV * Den ena odlar med barnen som bor i trappuppgångarna runt gården i Lindesberg. Den andra verkar i ett socialt företag som förenar lokalt naturbruk med arbetsmarknads­insatser i miljonprogrammets Fisksätra.

Skribent Linnea Falk

– Jag tänkte: jag kan ju inte odla, jag bor ju i hyreshus, säger Jens Råberg från Naturskyddsföreningen i Lindesberg.

Men uppmuntrad av kompisar i Naturskyddsföreningens klimatnätverk planterade han sonika vinbärssticklingar utanför hyreshuset, mellan ett staket och några bärlösa buskar.

– Genast kom intresserade vuxna och glada barn och frågade vad jag gjorde.

Jens förklarade att när buskarna får bär så får alla äta, och gladdes åt barnens vetgiriga frågor: Vad är det där? Kompost. Vad är kompost? Äter växter?

– Sedan sprang de iväg och berättade vidare på somaliska och karenska.

 

DETTA HÄNDE sommaren 2011. Inför nästa säsong var lusten väckt och fröet till att börja odla tillsammans hade börjat spira.

 

Planteringen utökades med hallonbuskar som arbetskamrater ville bli av med och jordgubbsplantor som någon dumpat längs en väg. Jorden förbättrades med hästgödsel, sand, aska och säckvis med kaffesump från jobbet. Principen är att ta vara på det en har.

– Det är jätteroligt när barnen ringer på och frågar om de får plantera, säger Jens.

Inför årets säsong ska barnen få dra upp solrosor i mjölkkartonger hemma. Vindruva, jordärtskocka och physalis är några andra som ska få flytta in på Björkhyttevägens vildplantering.

Fast nu är den inte så vild längre. Hyresvärden har inte haft något att invända mot Jens initiativ, utan gav ett bidrag så att de kunde köpa lite buskar och träd.

– Jag hade lika gärna kunnat prata med dem på en gång. Nu hoppas jag att de går med på att ordna större odlingslotter lite längre bort där det finns gott om mark. Då får vi en lokal matproduktion med väldigt låg klimatpåverkan.

Den största glädjen delar Jens med stora och små: känslan av samhörighet med platsen och att ta ansvar för något större. Han tvekar inte att uppmana fler:

– Våga börja! Allt var lättare än jag trodde.

Ett längre gånget odlingsprojekt drivs i Fisksätra utanför Stockholm med 7500 invånare från ett 60-tal länder. Där har jorden på samma sätt som i Lindesberg gett grogrund till sociala och ekologiska initiativ. ”Odla med solen” är lokala eldsjälar som hittade varandra i en studiecirkel 2009 – med upprinnelse i omställningsrörelsens Stockholm. Nils Tiberg, tidigare professor i samhällsbyggnad vid Luleå Universitet, är en av de drivande och Naturskyddsföreningen i Saltsjöbaden stöttar.

Gruppen startar nu ett socialt företag för lokal försörjning, utbildning och arbetsmarknadsinsatser.

– Det ”stora systemet” ger inte fler jobb i Fisksätra. Vi ska skaffa fram hållbara jobb här. Tidigare arbetslösa ska kunna stå på barrikaderna för en hållbar omställning där nya arbeten skapas, säger Nils Tiberg. 

 

Bioblitz – en dags artrally

GÅR DET ATT hitta över 2000 arter på 24 timmar? Ja, Gränna skogsgrupp lyckades i fjol när de med besked tog fenomenet Bioblitz till Sverige och inventerade de storslagna branterna vid Vättern.

Tusen personer i fält, 2016 artfynd, direktsändning i P1s Naturmorgon …

Bioblitz är en rallyinventering där amatörer och experter totalundersöker ett område på allt levande under en bestämd tid. 

– Vi tyckte det var ett himla kul sätt att popularisera biologisk mångfald och ville ta det till Sverige, säger Claes Hellsten.

Han är aktiv i skogsgruppen som är knuten till Naturskyddsföreningen i Jönköpings län.

Gruppen har jobbat enträget för att sätta natur- och kulturvärdena i Östra Vätterbranterna på kartan.

– När folk kommer från hela landet hjälper det markägarna att känna sig stolta i stället för hotade av naturvärdena, säger Claes.

Gräddan av artexperter var på plats. Tälten med långbord och uppdukade grytor var hjärtat där folk umgicks.

Kristianstad, Kinnekulle, Dalarna, Lidköping och Malmö följer efter.

 

Sveriges största klädbytardag

Vill du göra en konkret insats mot konsumtionssamhället? Och tycker att det är trevligt att byta kläder i garderoben?

Då ska du dyka upp när föreningen fixar klädbytardagar över hela landet lördagen den 20 april. Det har varit stor succé varje gång. Är du sugen på att engagera dig får du gärna hjälpa till med fixet. Det brukar komma mycket folk!

Göteborg, Ale, Tranemo, Uppsala, Åland och Örebro är några av de 70 orter som anordnar klädbytardagar.

All info hittar du på: www.naturskyddsforeningen.se/kladbytardagen

Visuella vapen

Trycket på naturen är hårt nu. Ojnare på Gotland visade att nästan inget går säkert för avverkning eller gruvdrift. Sindre Magnusson kommer att utforska det visuella som vapen i opinionsarbetet tillsammans med andra i Skogsnätverket.

– Det finns en utbredd ilska i breda folklager. Jag vill gestalta vad som händer. Dokumentera före, under och efter det att en plats exploaterats. En konstnärlig och estetisk tolkning – kombinerat med det vetenskapliga.

Nätverket kommer att hålla en kurs om att öka slagkraften i bilder och sociala medier.

www.skogsnatverket.se

TRE TYCKER OM: Natursnokar

Vad är det fina med Natursnokarna? Tre snokledare som skapar aktiviteter för barn och familj svarar.

1. Erika Tyrberg, Lerum:

– Att deltagarna gör något tillsammans som familj, det är inte en aktivitet där du bara droppar av ditt barn. Här har vi försökt att vara barnvagns- och rullstolsvänliga. Både mormor och tvååringar som inte kan gå så långt följer med.

2. Daniel Cluer, Kalmar:

– Att få erbjuda aktiviteter för passionerat naturintresserade barn, det saknas ofta. Lågstadiebarnen kan ofta mycket, jag lär mig tillsammans med dem. Det märks att de älskar det när de lägger andra grejer åt sidan, de vill verkligen vara med.

3. Eva-Marie Åkerlund, Ockelbo:

– Det fantastiska är att barn och vuxna upptäcker tillsammans och lär känna andra naturintresserade familjer. Att jag som ledare får möjlighet att inspirera både små och stora för naturen och ett ökat miljöengagemang.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Linnea Falk
Artikeln publicerades i