Annons
Ogräset i våra hjärtan

Ogräset i våra hjärtan

"Det vackra är inte alltid det nyttiga" sägs det om Blåklinten på blomsterspråket.

Vid midsommartid kantas somliga åkrar av ett blått band av blommande blåklint. Den är en av våra mest älskade sommarblommor, trots att den egentligen är ett ”ogräs”. Blåklinten växer nämligen enbart i jord som bearbetas. Utan en omrörning i marken kan fröna inte gro. Därför har blåklinten aldrig förmått att ta steget ut i Sveriges natur och etablera sig som ängsblomma – trots att den haft åtskilliga tusen år på sig.

Blåklinten förekommer i två olika varianter. De frön som gror i höstsådda åkrar blommar på försommaren med kraftiga, rikt förgrenade stjälkar. Plantor som gror i vårsäden blir spensligare och blommar lite senare.

Blomman hör hemma i västra delen av Medelhavsområdet. Den växer i Grekland och Turkiet och på Siciliens berg. Länge ansåg man att den kom till vårt land i samband med import av höstråg på medeltiden. Men pollenfynd visar att blåklinten fanns redan i den första floran som fick fäste när inlandsisen smälte. I den senglaciala tiden, när landskapet var vidöppet och jorden bitvis kal, blommade blåklinten! När sedan skogar av björk, vide och tall vandrade in konkurrerades blomman ut – för att alltså dyka upp som åkerogräs sådär tio tusen år senare.

Medicinskt hör den inte till de mer framträdande örterna. Enligt signaturläran (som sa att man kunde se på växterna vad de hjälpte mot) skulle den ge bättre syn, framförallt åt blåögda. Blomman användes vid bl a hornhinneinflammationer. Det franska smeknamnet casse-lunettes, glasögonkrossaren, vittnar om detta.

De eleganta blå kantblommorna är så kallade skyltblommor vars uppgift är att locka insekter. Blåklintshonungen, som finns i de små diskblommorna i centrum, är ljust klargul och utsökt god. Bin som besökt blommorna avslöjas av de gråbruna pollenbyxorna på bakbenen.

Kantblommorna kan blandas i sallader och teer, mest för ögats skull. Eller varför inte lägga dem som en medelhavsblå brodyr runt jordgubbarna på midsommartårtan?


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Artikeln publicerades i