Istopp

Ju kallare något är, desto tyngre brukar det vara. Men det gäller som tur är inte för vatten. Det är tyngst vid +4 grader, och blir sedan lättare igen mot fryspunkten. När vattnet fryser till is blir det ännu lättare.

Tack vare det lägger sig isen som ett lock ovanpå sjöar och vattendrag, i stället för att frysa från botten och upp. Gissa om fiskarna är glada för det!

Trampa på mig!

Hur skönt är det att bli trampad på? Inte alls, såklart. Ändå finns det de som trivs allra bäst där det trampas som mest. Vit kattost, till exempel. Det är en liten blomma som har stjälken tätt tryckt mot marken. Andra som trivs i tramp är groblad, trampört och vitklöver.

Ingen av dem mår direkt bra av att få en fot eller klöv rakt på sig, men de tål det i alla fall bättre än många andra växter, och är snabba på att komma igen där marken trampats sönder. Det ger dem ett övertag över mer känsliga typer.

Kralliga tjejer

Det är inte alltid hanar som är störst och starkast. Bland rovfåglar är det ofta tvärtom. Kolla in ett par sparvhökar så får du se! Likadant är det bland spindlar, fästingar, stickmyggor och många fiskar. De största, fetaste gammelgäddorna är honor, allihop.

Trotsiga träd

När lövträden ska fälla sina löv på hösten, blir de vackert gula, orange och röda. Men det finns ett träd som struntar blankt i det här: alen. Den fäller bladen gröna.

Medan andra träd suger i sig det gröna klorofyllet för att spara på kväve, kan alen slösa. Den har nämligen rötterna fulla med särskilda bakterier, som lätt som en plätt fångar kväve ur luften och ger till sin trädkompis.

Alar gör som de vill på flera sätt: de har kottar, fast de inte är något barrträd.

Det finns barrträd som gör tvärtom också. Medan alla andra behåller sina barr under vintern, blir lärkens barr gula och faller av. Kanske för att den ursprungligen kommer från platser med massor av snö. Fäller man barren fastnar inte snön på grenarna, utan ramlar ner på marken i stället. Då är det mindre risk att grenarna bryts av, och dessutom fryser inte marken lika mycket.

Ring inte brandkåren!

Skogsbränder tar död på det mesta. Men det finns de som tvärtom inte kan leva förrän det brunnit ordentligt.

Så är det för blommorna brandnäva och svedjenäva, som är släkt med midsommarblomster. Deras frön måste ha det hett som i en bastu för att kunna gro.

När marken är varm efter en brand blommar de upp och sprider nya frön, som sedan kan ligga i flera hundra år och vänta på nästa brand.

En annan som älskar hettan är den sotsvarta praktbaggen. Den kan känna värmen från en skogsbrand på flera kilometers håll. Medan alla andra djur försöker fly branden styr den i stället rakt ditåt. På plats letar den efter andra likadana skalbaggar att para sig med, ibland medan det fortfarande brinner.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.