USA ut ur atmosfären!
Den som föds i dag kan mot slutet av sitt liv komma att leva i en värld där hundratals miljoner människor är på flykt undan översvämningar och våldsamma oväder orsakade av industrisamhällets påverkan på världens klimat.
Arkiv för artiklar ur tidningen Sveriges Natur 1999-2017
Den som föds i dag kan mot slutet av sitt liv komma att leva i en värld där hundratals miljoner människor är på flykt undan översvämningar och våldsamma oväder orsakade av industrisamhällets påverkan på världens klimat.
Vad pratar man om grannar emellan på en liten skärgårdsö? När blomsterprakten falnat och höstmörket sänkt sig? Fredrik Sjöberg gläntar på dörren till hemlighuset.
Nu ska jag skriva om något svårt.
Den senaste tiden har jag haft sällskap av två böcker som berikat tillvaron: Göte Göranssons ”Mina insektsvandringar” och ”I hundars sällskap” av Elizabeth Marshall Thomas (bägge från Wahlström & Widstrand). Böckerna har, fast de är vitt skilda i karaktär och utformning, många beröringspunkter.
Nyligen bortgångne Arne Sucksdorff filmade mötet mellan människa och natur på ett sätt som ingen gjort förut. Andra svenska filmare har utvecklat temat i dokumentärer som visar verkligheten lika mycket ur djurens perspektiv som människans.
Det finns 3300 Kravmärkta varor i Sverige. Vi käkar ekologiskt odlade ärtor och använder Svanenmärkt toapapper. Men på Systembolaget säljs bara fem ekologiskt märkta viner.
Det går en linje rakt genom vår natursyn. Linjen mellan de främmande och de som hör hit. Mellan de oäkta och de äkta. Minken, skarven och kanske kanadagåsen finns på fel sida linjen. De är naturens svartskallar.
Tio företag på den svenska börsen släpper ut koldioxid motsvarande mer än hälften av Sveriges totala utsläpp. Det visar Sveriges Naturs granskning. Miljöarbetet skiljer drastiskt mellan företagen – från ambitiösa åtgärder till utsläppsökningar på miljontals ton och vägran att lämna ut uppgifter.
Fisken längs de svenska kusterna är slut. Utfiskad.
– En av de största omvandlingarna av svensk natur under de senaste hundra åren, säger Henrik Svedäng, fiskeribiolog vid havsfiskelaboratoriet i Lysekil.
Ingen älskar kalhyggen. Men inte många vågar ifrågasätta dem. En av de få som törs är Mats Hagner, professor i skogsskötsel.