Hållbar kompost

Jag tänker bygga en kompost på min kolonilott. Tänkte använda tryckimpregnerat virke, men också lite brädor från transportpallar. Vad ska jag behandla dem med, så att komposten håller längre? Är cuprinol bra?

Anders Lennartsson

En kompost av trä håller tillräckligt bra om den byggs med tätvuxet virke. Ett beprövat sätt att skydda mot röta och fukt är att stryka virket med trätjära, blandat i lika delar med balsamterpentin och linolja. Blandningen är hälsovådlig att inandas vid utstrykningen, men den innehåller inga naturfrämmande ämnen eller ickenedbrytbara beståndsdelar. Pallkragar är ofta värmebehandlade för att undvika spridning av skadeinsekter, men behandlingen ger också visst skydd mot röta. Cuprinol träskydd innehöll tidigare miljöfarliga bekämpningsmedel, och innehåller fortfarande kemiska bekämpningsmedel.

Anders Friström, redaktör

Sten i myrstackarna

Vid Lejondalssjön i Upplands-Bro finns ett naturreservat, där går jag ibland längs en skogsväg med spridda strängar av grus. Alla myrstackar längs vägen ser likadana ut : Först ett lager med barr, där efter ett tunt lager med småsten, 2-3 millimeter stora, och sedan barr igen.

De myrstackar som ligger längre från vägen ser ut som vanligt.

Varför gör myrorna på det här sättet?

Bonnie Wikander, Kungsängen

Lisette Lenoir, forskare vid institutionen för ekologi och miljövård på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, berättar att stackmyror eller röda skogsmyror, som de också kallas, oftast bygger sina stackar av små kvistar, barr, kåda och andra organiska ämnen. Med kådan kan myrorna sammanfoga stackens byggnadsdelar och eventuellt hindrar kådan vatten från att tränga in. Myrorna reglerar stackens temperatur och fuktighet genom att de öppnar och stänger ventilationshål på stacken. Tack vare deras utvecklade sociala beteende kan myror bygga mycket stora kolonier. En myrstack hyser normalt minst 100 000 skogsmyror.

Förmodligen har myrorna tagit små­stenarna till stacken för att de är ett lagom stort byggnadsmaterial som det finns gott om i närområdet.

II

Roligare fåglar

Hur kommer det sig att fjädrar alltid tycks ha fler och gladare färger än vad päls har? Varför kan fjädrar vara gröna och blå men inte päls?

Amanda Eriksson, Kil

Färgen på en däggdjurspäls bestäms av två olika slags pigment, där det ena ger svart färg och det andra olika nyanser av brunt, rött och gult. Eller så kan färg­ämne saknas och då blir pälsen vit. Samma ämnen ger grundfärgen också hos fåglar, men det finns ytterligare typer av pigment som ger klara färger hos vissa fåglar, bland annat hos papegojor. Hos flamingoer färgas fjädrarna rosa av karotenoider från små kräftdjur som de ätit. Men de allra flesta av de bjärta och skimrande färgerna hos fåglar ges inte av färg­pigment utan är så kallade strukturfärger som uppstår genom interferens

i tunna skikt i fjädrarna, ungefär som när en oljedroppe ligger på en vattenpuss. Därför varierar också dessa färger beroende på hur ljuset faller på dem. Fenomenet kan inte uppstå i de runda däggdjurshåren.

UG

Frityrolja som bränsle

Vi har länge haft en idé om att prova att köra en dieseldriven bil på enbart rapsolja för att testa om det fungerar. Problematiken med rapsen är väl att vi inte kan producera tillräckligt för att täcka bränsleförbrukningen? Jag har svårt att förstå varför det ska vara så svårt att hitta ett mer miljövänligt bränsle.

MK

I teorin kan det vara en möjlighet. I praktiken är det knepigare. Man kan köra vanliga dieselbilar på rapsolja, åtminstone kortare sträckor. Ett stort problem är dock att utsläppen av till exempel kväveoxider och kolväten kan stiga och i värsta fall kan din motor förändras så att utsläppen blir otillåtet höga. Och har du då kört på ett ickecertifierat bränsle som till exempel rapsolja, så gäller inte biltillverkarens ansvar längre.

Men den nuvarande drivmedelsanvändningen är så stor så att den inte går att ersätta med bränslen som rapsolja eller etanol. En förutsättning för att förnybar energi ska bli dominerande är att vi kör mindre, användaer snålare bilar och sänker farten. Annars går ekvationen inte ihop.

Magnus Nilsson, trafikexpert

Parabener i schampot

Jag försöker undvika produkter med hormonstörande parabener i, och blev förvånad när jag duschade härom dagen och läste på min Bra miljövalmärkta schampo­flaska att det innehöll olika former av parabener. Hur kan produkter som är Bra miljöval-märkta få innehålla parabener?

Ellen Lindh, Uppsala

Det finns många olika parabener och risk­erna med dem är väldigt olika. Bra Miljöval har tidigare godkänt metylparaben, etylparaben och propylparaben eftersom de klarat kraven i kriterierna. Men i och med att nya studier visar på att även de kan orsaka hormonstörningar har Naturskyddsföreningen beslutat att ta bort parabener i alla produkter märkta med Bra Miljöval under 2010.

EE

Bättre med märkt lax?

Laxodlingarna är på väg att utrota den vilda laxstammen i Nordatlanten. Fisket dammsuger havet för att producera fiskmjöl till laxodlingarna, den vilda laxsmolten svälter och odlingarna sprider laxlus som kan döda unga, vilda laxar.

SNF har kravmärkt odlad lax på sin rekommenderade lista. Hur stor skillnad gör kravmärkningen?

Mauritz Johansson, Sollefteå

Fodret till kravcertifierade laxar ska vara ekologiskt producerat eller ha sitt ursprung i vilda vattenlevande bärkraftiga miljöcertifierade bestånd som inte används som människoföda och från biprodukter, till exempel fiskrens. Krav rekommenderar att biprodukter används. 30 procent av fodret bör bestå av kravcertifierade vegetabiliska foderingredienser. Antibiotika är inte tillåtet i förebyggande syfte och tillsatser som består av GMO är inte tillåtet. Odlingarna ligger långt norrut där laxlusen inte förekommer i lika stor utsträckning, så den är inte ett problem när det gäller kravcertifierad lax.

EE

Hur bli kvitt orm?

Förr hade vi två sorters ödlor vid vårt torpställe i Norrbotten. Men för fem, sex år sedan kom en varm sommar och massor med huggormar etablerade sig. Förra året såg vi bara den ena sortens ödla. Hur ska vi kunna skrämma iväg hugg­ormarna så att vi får tillbaka ödlorna?

Millan Axell, Bro

Vi har tre arter av ödlor i Sverige, skogs­ödla, kopparödla och sandödla. Bilden du skickat föreställer en skogsödla, världens nordligast levande reptil, som finns spridd över hela landet. Den benlösa kopparödlan finns i södra och mellersta Sverige samt längs norrlandskusten, sandödla är inte känd norr om Dalarna. De andra ödlorna du såg kan ha varit unga skogsödlor, de avviker både i färg och i storlek.

Huggormen kan ta sorkar, möss, fisk, grodor, ödlor samt ägg och fågelungar. Men orm- och grodspecialisten Kurt Elmquist tror att det beror på tillfälligheter att skogsödlorna minskat.

Ormar är fridlysta i Sverige, men vill du göra din tomt ormovänlig så kan du avlägsna ris- och lövhögar, ha finmaskigt nät för hål i husgrunder och källarventiler, hålla gräset kortklippt och se till att komposter inte ligger intill husen.

II

Luriga ägg

Kan gökhonan bestämma hur hennes ägg skall se ut? Lägger en hona alltid sina ägg i samma fågelarts bo? Hälsningar från mormor och farmor med frågvisa barnbarn.

Agneta Åberg, Skövde

En gökhona lägger i princip alltid sina ägg i bon av den fågelart som hon själv, och hennes mor och mormor, växte upp hos. Vissa gökar lägger alltid sina ägg hos ängspiplärka, andra hos rörsångare och ytterligare andra hos till exempel trädgårdssångare.

Honans ägg liknar oftast på pricken äggen i det bo hon parasiterar. Äggens utseende är ärftligt – en hona lägger alltid ägg med samma grundfärg, mönster och storlek. Detta är resultatet av en ständigt pågående evolutionär kamp mellan göken och värdfåglarna: De fåglar som är skickligast på att känna igen och kasta ut gökägg ur sitt bo får fler egna ungar, och selektionen gynnar de gökar som lägger ägg som är mest lika värdfåglarna vilket förutsätter att en viss göklinje håller sig till en värdart. Varför utvecklas då inte göken till flera skilda arter? Jo, hos hanarna finns ingen sådan uppdelning – de parar sig glatt med en rörsångargök fast de själva fötts upp av en gärdsmyg.

UG

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.